Nytt hopp om brett stöd för försvarsbeslut

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har enats inför höstens försvarsbeslut i riksdagen, rapporterar Dagens Nyheter. Arkivbild.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har enats inför höstens försvarsbeslut i riksdagen, rapporterar Dagens Nyheter. Arkivbild.
PolitikTT

Regeringen, Centern och Liberalerna har nått en överenskommelse om försvarsanslagen.

Mer pengar skjuts till från 2024.

M och KD tycker att det går åt rätt håll, men vill se mer.

Annons

Annons

Enligt Dagens Nyheter får försvaret en miljard kronor mer från 2024 och ytterligare en miljard kronor från 2025 för att kompensera Försvarsmakten för kostnads- och prisökningar.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman bekräftar för TT att en överenskommelse är nådd. Han hoppas att överenskommelsen ska få Moderaterna och Kristdemokraterna att nu ställa sig bakom försvarspropositionen om försvarets inriktning 2021–2025.

Den är helt och hållet utformad för att M och KD ska kunna ansluta sig, säger Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelar via sin pressekreterare att han i nuläget inte har några kommentarer.

Hoppas på M och KD

I somras sprack de blocköverskridande förhandlingarna om försvarspropositionen som regeringen ska lägga fram 30 september.

Det berodde på att M, KD, C och L krävde löften om mer pengar till försvaret, framförallt efter 2025. Försvarsministern ville hålla sig till perioden 2021–2025 och valde att avsluta förhandlingarna.

Förhandlingarna återupptogs senare, men då enbart mellan regeringen, C och L inom ramen för nästa års budgetproposition. Det är där uppgörelsen om mer pengar till försvaret har nåtts.

Nu hoppas Allan Widman att M och KD ska komma tillbaka och förhandla om försvarspropositionen.

Det är Liberalernas absoluta högsta önskan att vi ska nå en bred enighet kring försvarsbeslutet. Det har framförallt en säkerhetspolitisk betydelse. Vi skickar en signal om att det råder bred enighet kring vår politik, säger Widman.

Annons

Annons

"En del intressanta delar"

M och KD tycker att det går åt rätt håll.

Det är bra att det rör på sig i ekonomin. Och det innehåller en del intressanta delar, men vi vill inte se några underfinansierade beslut och riktningen för 2026 och 2027 bör också läggas fast, säger Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna, till TT.

Jonson framhåller att även Överbefälhavare Micael Bydén har krävt ramar för 2026 och 2027, för att kunna planera på sikt.

KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson tycker det är bra att mer pengar tillförs, men mer behövs. Han utesluter inte att KD kommer att kunna stå bakom försvarsbeslutet i riksdagen, men håller fast vid att Försvarsmakten måste garanteras pengar för att genomföra hela försvarsberedningens förslag på upprustning fram till 2030.

Allan Widman menar att kompromissen mellan regeringen, C och L som nu är nådd, ligger nära vad de borgerliga partierna drivit.

Nu vet M och KD vad som är kompromissen och ställer de sig bakom dem, så är det väl självklart att de ska få vara med och förhandla en försvarsproposition, säger Widman.

Kontrollstation väntar

Förutom miljarden till försvaret 2024 och den ytterligare miljarden 2025 så innehåller uppgörelsen mellan regeringen C och L en så kallad "kontrollstation" 2023. Det innebär att partierna utfäster sig att redan då diskutera om Försvarsmakten behöver tillföras ytterligare pengar inför nästa försvarsbeslut för perioden 2026–2030.

Enligt DN innehåller uppgörelsen mellan regeringen, C och L också en del om vad försvarspropositionen den 30 september ska innehålla.

Ett nytt artilleriregemente ska etableras i Kristinehamn. Två infanteriregementen ska börja återetableras 2022. Var de ska ligga är inte bestämt. Regeringen har förordat Östersund som en av orterna. Även Sollefteå-Härnösand och Falun är med och tävlar.

Livgardet i Kungsängen ska utökas och få en reducerad brigad, skriver DN. Flygvapnet ska få långräckviddiga robotar för markmål och marinen få nya korvetter.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons