A-
A+

Öarna kämpar på liv och död – vem ska betala?

Paradisön Seychellerna befinner sig i klimatförändringarnas frontlinje. Arkivbild.
Paradisön Seychellerna befinner sig i klimatförändringarnas frontlinje. Arkivbild.
KlimatGlasgow, TT:s utsända

De tampas med torka, översvämningar och stigande havsnivåer. Nu kämpar sårbara länder för att få mer hjälp att hantera klimatkrisen här och nu.

Vad tjänar det till om pengarna kommer när vi inte längre existerar, säger en delegat från Seychellerna till TT på klimatmötet.

Annons

Annons

Vägar spolas bort. Värmeböljor skördar liv. Och högt älskade hem slukas av havet – eller går upp i rök när skog och mark står i lågor. Även om oljekranarna skulle vridas av redan i dag och miljardbelopp läggs på att rusta samhällen för framtiden står det klart att klimatförändringarnas effekter redan är över oss.

Det är världens rika länder som står för lejonparten av de utsläpp som värmer upp planeten. Men det är fattigare länder som allt som oftast får leva med de värsta konsekvenserna – och på klimatmötet COP26 har de ringt i varningsklockorna för att försöka få resten av världen att öppna plånböckerna.

Tyvärr känns det som om vissa liv är mer värda än andra. Att det är okej att offra öar som oss, säger Angelique Louise Marie Pouponneau till TT:s utsända i Glasgow.

Viktiga pengar

Pouponneau är klimatförhandlare för Seychellerna och representerar också Aosis som är en sammanslutning av små sårbara östater. För dem är det viktigast att utlovat ekonomiskt stöd till klimatanpassning faktiskt levereras men de vill också se att pengar ska gå till att täcka förluster och skador av klimatförändringarna.

Misstron är djup eftersom världens rika länder fortfarande inte har lyckats skaka fram de 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till fattigare länder som det beslutades om för mer än tio år sedan.

I början av COP26 var vi många som kände, varför är vi ens här, säger Pouponneau.
Ländernas samlade klimatplaner pekade då mot en global uppvärmning på 2,7 grader och de utlovade 100 miljarder dollarna hade inte levererats. Det har funnits en överhängande känsla av misstro ända sedan mötet inleddes.

Annons

Annons

Klimatanpassning

Behovet av att anpassa sig till ett redan förändrat klimat har fått en mer framträdande roll i Glasgow än vad den brukar ha. Rika länder tenderar annars att lägga sitt största fokus på utsläppsminskningar för att begränsa uppvärmningen till Parisavtalets mål på under 2 grader. Men nu har verkligheten kommit i kapp och de många miljarder som ryms under klimatfinansieringsparaplyet ska dels gå till anpassning, dels till hjälp för fattigare länder att sänka sina koldioxidutsläpp.

Det räcker dock inte, menar Aosis som vill att pengar även ska avsättas för att täcka upp för förluster och skador ("loss and damage") orsakade av klimatförändringarna. Men det är en känslig och omstridd fråga i förhandlingarna eftersom vissa länder är rädda för att det ska leda till krav på ekonomisk kompensation.

För oss är det en fråga om att minska risker och snabbt kunna hantera extrema händelser. Men jag är medveten om att en del länder uppfattar det som en fråga som utkräver ansvar och kompensation, säger Pouponneau.

Om inte klimatmötet gör framsteg när det gäller frågan om förlust och skador kommer misstron mellan länderna att kvarstå – vilket riskerar att överskugga andra positiva steg, menar Pouponneau. Alpha Oumar Kaloga som förhandlar för en sammanslutning av afrikanska länder håller med.

Men frågan om förlust och skador är fortfarande tabu för utvecklade länder, säger han till BBC.

Hotas av klimatkris

Seychellerna är ett tropiskt paradis utanför Afrikas kust. Indiska oceanen är örikets största tillgång – dess färggranna korallrev lockar dyksugna turister och i huvudstaden Victoria finns en av världens största fabriker för konserverad tonfisk. Men vad händer när korallerna bleks och tonfisken flyr för att komma undan det allt varmare vattnet?

Vår ekonomi är beroende av fiske och turism, men de näringarna hotas nu av klimatförändringarna, säger Pouponneau.

Dessutom är stigande havsnivåer ett uppenbart problem eftersom 80 procent av Seychellernas infrastruktur ligger längs med kusten. I sitt tal under klimatmötet varnade president Wavel John Charles Ramkalawan att Seychellerna redan kippar efter andan för att överleva.

Det är svårt att leva i ett land och njuta av dess skönhet när du vet att en dag kommer ditt hem förmodligen inte att finnas kvar, säger Pouponneau.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.