A-
A+

Ögonläkaren som satte skräck i ett helt land

Syriens president Bashar al-Assad anländer till det franska presidentpalatset under ett statsbesök i december 2010, fyra månader innan det syriska inbördeskriget bryter ut.
Syriens president Bashar al-Assad anländer till det franska presidentpalatset under ett statsbesök i december 2010, fyra månader innan det syriska inbördeskriget bryter ut.
SyrienTT

När protesterna bröt ut i mars 2011 trodde många att tiden var ute för Syriens diktator Bashar al-Assad, en relativt okarismatisk figur med en bakgrund som ögonläkare i London.

Tio år senare sitter han fortfarande vid makten, och har blivit en av regionens mest ökända despoter.

Annons

Annons

Östra Aleppo. Flagga med president Bashar al-Assad och regeringssoldat i bakgrunden. Bild från 2017.
Östra Aleppo. Flagga med president Bashar al-Assad och regeringssoldat i bakgrunden. Bild från 2017.
Syriska internflyktingar nära Kafr Aruq i provinsen Idlib i januari i år.
Syriska internflyktingar nära Kafr Aruq i provinsen Idlib i januari i år.

Bashar al-Assad var egentligen inte ämnad för presidentposten. Efter fadern Hafez al-Assad, som styrt landet med järnhand sedan 70-talet, skulle Bashars storebror Basil ta över makten.

1994 lever Bashar al-Assad ett anspråkslöst liv som ögonläkare i London. En specialisering han sägs ha valt då han ogillade blod.

En dag får han ett meddelande som ändrar allt.

Basil har omkommit i en olycka och lillebror Bashar kallas hem till Syrien för att genomgå en snabbutbildning för att bli redo att efterträda sin far. 2000 dör Hafez och den då 34-årige Bashar al-Assad blir landets president, sedan landets konstitution anpassats till hans ålder.

Åren går och Bashars grepp om makten hårdnar.

Men inom landet sväller ett missnöje mot landets auktoritära regim, mot korruption och vanstyre. Ett missnöje som slutligen kokar över under våren 2011, en period som kom att skrivas in i historieböcker som den arabiska våren.

"Minns honom som valpaktig"

Blott några månader tidigare träffar Bitte Hammargren, numera associerad senior medarbetare vid Utrikespolitiska institutet, Bashar al-Assad för en intervju för Svenska Dagbladet.

Vi träffades i presidentpalatset uppe vid Qasiounberget i Damaskus. När jag kom in i palatsrummet insåg jag till min förvåning att det bara var han och jag i rummet – men det fanns säkert avlyssningsapparatur, berättar hon för TT.

Hon fortsätter:

Han uppfyllde inte den stereotypa bilden av en hårdför diktator – jag minns honom som lite valpaktig, han läspade och hade långa ostyriga ben och armar.

På den tiden var omvärldens bild av Bashar al-Assad något mer blandad.

Jag minns att det till och med fanns förhoppningar från europeiskt håll att han skulle kunna liberalisera landet genom ekonomiska reformer, säger Bitte Hammargren.

Mycket har hänt sedan dess. Syrien har sargats av ett tio år långt inbördeskrig som kostat nära 400 000 människor livet och tvingat cirka hälften av befolkningen på flykt inom eller utanför det egna landet.

Annons

Annons

Sitter säkert vid makten

Åtskilliga miljoner har lämnat Syrien för gott – men Bashar sitter kvar.

Det gör han av många skäl: Främst tack vare sina allierade Ryssland och Iran samt hans sätt att styra genom flera brutala säkerhetstjänster. Men också på grund av västvärldens tvehågsenhet och brist på Syrienstrategi, säger Bitte Hammargren.

TT: Finns det något som hotar al-Assads makt i dag?

Det är alltid svårt att säga, det har länge spekulerats huruvida han kan bli föremål för en palatskupp iscensatt av Ryssland. Så länge han sitter kvar är det osannolikt att västvärlden vill pumpa in pengar för Syriens återuppbyggnad.

TT: Hur ser hans ställning ut i regionen?

Han hoppas säkert att en del arabländer och andra ska påbörja en normalisering med Damaskus, så som exempelvis Förenade arabemiraten har gjort.

TT: Vad är Bashar al-Assads främsta utmaningar framöver?

Ekonomin helt klart, valutan har störtdykt och det råder en växande livsmedelsosäkerhet i landet. Bashar al-Assad påverkas även av de stora geopolitiska frågorna: Vad ska hända mellan president Biden och Iran? Hur blir det med Turkiets kontroll av delar av norra Syrien? Och vad blir framtiden för det kurddominerade självstyret i nordöst?
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

banner_sthlm

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Prova idag och få tillgång till allt vårt innehåll!