A-
A+

Oljelandet: Nu är det vi som är superhjältar

Jakten på alternativ till ryska fossila bränslen har lett till att ökade uttag av olja och gas väntas i Europa och USA. Arkivbild.
Jakten på alternativ till ryska fossila bränslen har lett till att ökade uttag av olja och gas väntas i Europa och USA. Arkivbild.
KlimatTT

Vi ska lägga i en högre växel i klimatarbetet, försäkrade världsledarna för ett halvår sedan. Men löftet bromsas av krig och kriser – som har fått oljeländer att lämna skamvrån och känna sig som "superhjältar".

Var glaset halvfullt då är det halvtomt nu, säger professor Björn-Ola Linnér.

Annons

Annons

'När är det vi som är superhjältarna', sade Förenade arabemiratens energiminister Suhail al-Mazrouei på en konferens i Dubai i mars.
"När är det vi som är superhjältarna", sade Förenade arabemiratens energiminister Suhail al-Mazrouei på en konferens i Dubai i mars.

Stopp för avskogning. Minskade utsläpp av metan. Mer pengar till klimatanpassning. Det rådde ingen brist på ambitiösa löften på klimattoppmötet COP26 i Glasgow för ett halvår sedan. En högre växel skulle läggas i för att bromsa den globala uppvärmningen – om möjligt skulle nationella planer för utsläppsminskningar skärpas ytterligare inom ett år, redan till höstens klimatmöte COP27 i Egypten.

Det fanns en stor optimism, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.
Mer än 80 procent av världens utsläpp täcktes av utfästelser som gjordes i Glasgow och 197 länder kom överens om att fasa ner fossila subventioner och användningen av kol. Det skapade momentum. Men efter det ser bilden betydligt mörkare ut.

Flera kriser

Världen är på god väg att missa målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Men krig och kriser har fått världsledarna att rikta uppmärksamheten åt annat håll. Inga stora länder har presenterat en ny skärpt klimatplan och ingen utsläppsjätte har heller flaggat för att de tänker göra det i år.

Klimatfrågan har hamnat i bakvattnet. Och det är olyckligt eftersom världen måste kunna hantera flera kriser samtidigt, säger Linnér.

Som ett resultat av pandemin skenade energipriserna redan före invasionen av Ukraina. Och när det till slut gick upp för väst att deras beroende av Vladimir Putins fossila bränslen matar den ryska krigskassan utlöstes en desperat jakt på alternativ.

I Europa och USA har ledare vidtagit kortsiktiga åtgärder som att sänka bränslepriset och öka olje- och gastillgångarna, trots att det står i konflikt med de långsiktiga klimatambitionerna.

I Europa och USA väntar vi oss ett kortsiktigt ökat uttag av både olja och gas. Även kolanvändningen kommer troligen att öka tillfälligt, inte minst när det blir kallt, säger Linnér.
Samtidigt rear Ryssland ut olja och naturgas till länder som är villiga att köpa. Kriget i Ukraina gör att det blir väldigt svårt att ta några större steg framåt i COP27.

Annons

Annons

Gynnar Kreml

Att Sverige har sänkt skatten på bensin och diesel tycker Linnér är "dumt av flera skäl".

Visst måste vi se till att klimatomställningen blir rättvis och inte drabbar de med mindre ekonomi eller som är extremt beroende av bilen hårdare. Men det finns många andra sätt att göra det på, exempelvis genom reseavdrag eller andra skattelättnader för de i glesbygd, säger han.
En generell sänkning för alla som kör bensinbil gynnar inte klimatomställningen, utan i slutändan snarare fossila intressen och Kreml.

I Glasgow stoppade värdlandet Storbritannien sponsringsavtal från oljeföretag. Men det hindrade inte premiärminister Boris Johnson – pressad av stigande energipriser på hemmaplan – att några månader senare resa till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten för att be dem öka oljeproduktionen.

Vinden har vänt, konstaterade den emiratiske energiministern Suhail al-Mazrouei nyligen på en konferens i Dubai.

Oljeproducenter kände sig inte välkomna på COP26, det var som om vi satt i skamvrån. Men nu är det vi som är superhjältar, sade han enligt Bloomberg.
På COP26 uppmanade de finansinstitutioner att begränsa finansieringen av nya olje- och gasprojekt. Sex månader senare ber de om mer olja.

Nya block?

Björn-Ola Linnér hoppas att tillbakagången i klimatarbetet bara är en tillfällig puckel. I förlängningen tror han att kriget i Ukraina kanske kan komma att snabba på Europas och USA:s klimatomställning – med ökad vilja att investera i förnybar energi.

Det som oroar mig på sikt är att vi ser en ny blockbildning, precis som under kalla kriget. Men inte utifrån politisk ideologi, utan med ett block med de länder som går före i omställningen och ett block med de som är kvar i fossilsamhället, säger han.
Det skulle vara allvarligt för klimatförhandlingarna.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.