Oro för ökat spionage med färre lotsar

Det är en oro för säkerheten i farleder och en fara för miljön, säger Lotsförbundets ordförande Patrik Wikand.

Ett mer riskbaserat regelverk är Transportstyrelsens mål. Alla fartyg som är över 70 meter långa ska ha lots ombord vid första resan i en farled. Men om samma fartygsbefäl kommer tillbaka inom ett år blir det under vissa förutsättningar fritt fram utan lots.

Lotsledens svårighetsgrad och fartygets konstruktion och last vägs då in i bedömningen. Det kommer också att bli enklare att ansöka om dispens från lotsplikten.

Färre lotsningar

Vi tror att branschen ställer om när det kommer ett nytt regelverk. Då kan det vara så att det blir färre lotsningar, beroende på att branschen anammar det här med att ha kontinuitet, så att man anlitar personal som har varit i farleden tidigare, säger Johan Skogwik, sektionschef vid Transportstyrelsen.

Men i början blir det sannolikt tvärtom, eftersom gränsen för lotsplikt i dag är högre än 70 meter i vissa farleder.

Lotsförbundet bedömer också att lotsarna blir färre på sikt med de nya reglerna som börjar gälla i december. Det påverkar inte bara sjösäkerheten, utan också risken för spionage, menar Patrik Wikand.

Bara att de måste göra en lotsanmälan och sedan att vi kommer ombord gör ju att man skärper sig och håller sig inom lag och förordning.

Ögon och öron

Försvarsmakten ser lotsarna som samhällets ögon och öron ombord på utländska fartyg.

Lotsarnas närvaro gör det enklare för oss att hitta fartyg som på olika sätt uppträder annorlunda jämfört med det normala, säger Jimmie Adamsson, kommunikationschef på Tredje sjöstridsflottiljen.

Lotsarnas kompetens kan också bli avgörande i en kris eller krigssituation om gps-instrument skulle upphöra att fungera, påpekar han, och därför tycker Försvarsmakten att det är problematiskt om lotskåren på sikt krymper.

Johan Skogwik understryker att det är sjöfarten som betalar för lotsningen och därför kan inte lotsplikten utformas utifrån totalförsvarets behov.