A-
A+

Oro präglar svenskarnas digitala liv

Väldigt många svenskar är oroliga för hur deras personliga integritet skyddas på nätet.
Väldigt många svenskar är oroliga för hur deras personliga integritet skyddas på nätet.
DigitaltTT

Alla gör det dagligen, men nästan alla gör det också med en gnagande oro i bakhuvudet. En ny rapport belyser svenskarnas dubbla inställning till användningen av internet och det digitala livet.

Annons

Annons

Väldigt många svenskar tar del av nyheter via sociala medier, bland de yngre är det främsta källan för just nyhetsinsamling.
Väldigt många svenskar tar del av nyheter via sociala medier, bland de yngre är det främsta källan för just nyhetsinsamling.

94 procent av svenskarna använder internet i någon utsträckning, och hela 90 procent gör det dagligen. Men i Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet 2021" framkommer det också att nio av tio svenskar känner någon form av oro för sin digitala integritet på nätet.

Det är egentligen logiskt om vi tänker på internets utveckling. Tidigare använde vi internet mest för roliga saker, nu använder vi det för viktiga. Det kan vara vårdjournaler eller barnens personuppgifter, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Störst är oron, 86 procent, över att utländska myndigheter samlar in och använder ens personliga data. Blott en procent mildare är oron för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder den personliga datan.

Det har ju också visat sig att det finns gott fog för att vara orolig, med tanke på informationsläckor och hackerattacker, säger Måns Jonasson.

Jobbigt för de äldsta

Enligt Jonasson har samhället i stort ett ansvar för att öka säkerheten online. Inte minst när det kommer till att få de äldsta att vara trygga med och kunna använda en allt mer digitaliserad infrastruktur.

Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst, de allra äldsta har svårt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tågbiljett så pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhället.

Jonasson pekar på att en del kommuner redan initierat utbildning för invånarna att kunna hantera ny teknik.

Men där ser vi ju också att det är skillnad på att någon hjälper dig att installera ett bank-id och att själv kunna ladda ner ett nytt om det skulle behövas. Här är de äldre utan nära anhöriga extra utsatta.

Annons

Annons

Viktigt med källkritik

Enligt rapporten är det också väldigt olika ställt med svenskarnas kunskap om digital källkritik. Förmågan att kunna värdera om olika källor i digitala kanaler, oavsett om det rör sig om text, bild, video eller ljud, är pålitliga varierar rejält.

Nedbrutet på generationsbasis är det först 80-talisterna som säger sig ha så bra koll på digital källkritik att majoriteten skulle kunna förklara vad det innebär för andra. Bland 40-talisterna har en av fem aldrig hört talas om digital källkritik.

Om man är äldre och har vuxit upp i en värld där all media hade utbildade journalister och ansvariga utgivare som verkligen faktakollade allt då kan det vara svårt att förstå att vem som helst nu kan skapa en Facebook-grupp och sprida information, säger Måns Jonasson och fortsätter.
På ett sätt är det här samma förändring som med radion, eller boktryckarkonsten. Vi har uppfunnit något som gör att människor kan kommunicera med varandra och ta del av information på ett helt nytt sätt och det är en stor utmaning för oss alla att anpassa oss till den verkligheten.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.