Övergrepp ska stoppa från resor till EU

Modern Natalja håller upp ett foto på advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett fängelse i Moskva 2009. Arkivfoto.
Modern Natalja håller upp ett foto på advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett fängelse i Moskva 2009. Arkivfoto.
EUTT:s korrespondent

Den får inte kallas Magnitskij-lag – men det är i alla fall vad den innebär. Ett nytt sanktionssystem ska göra det lättare för EU att straffa människorättsbrott över hela världen.

Annons

Annons

Annons

Annons

Ramverket för EU:s nya globala människorättssanktioner spikades som planerat av medlemsländernas utrikesministrar på måndagen.

Systemet har flitigt kallats för en Magnitskij-lag, syftandes på den lagstiftning som infördes i USA 2012 för att straffa personer som ansågs inblandade i hur den ryske advokaten Sergej Magnitskij avled under högst oklara omständigheter i ett fängelse i Moskva 2009.

Inom EU har dock både tjänstemän och politiker försökt undvika namnet Magnitskij för att inte ytterligare peka finger mot just Ryssland.

Frysta konton

Tanken med sanktionssystemet är att kunna införa visumförbud och frysa eventuella tillgångar i EU för personer som "är ansvariga för, varit inblandade i eller kopplade till allvarliga människorättsövergrepp över hela världen". Hittills har EU endast kunnat införa sanktioner som varit specifikt inriktade på vissa konflikter eller problemområden, som exempelvis krigen i Syrien och östra Ukraina.

Återstår att se vem eller vilka som blir först på den nya sanktionslistan.

Det vill jag inte spekulera om. Men bara att EU nu har en möjlighet att lägga sanktioner på människorättsbrott är ett stort steg framåt, säger utrikesminister Ann Linde (S) efter mötet.

Annons

Annons

Väntar på Biden

Måndagens möte ägnades annars till stor del åt relationerna till USA efter valet av Joe Biden till ny president.

Alla tror att man kommer att ha ett närmare samarbete med den nya administrationen. Det fanns ett stort intresse av att fördjupa kontakterna med USA, säger Linde.

Parallellt pågår en diskussion om hur EU ska stärka sin "strategiska autonomi" – en fråga som tolkas helt olika i olika EU-länder.

Det är bra om EU kan stärka sin kompetens och sin resiliens och bli bättre på saker och ting. Men det är inte bra om det innebär att man ser det som protektionism. Den här frågan är verkligen inte genomdiskuterad och det finns fortfarande många olika synpunkter bland medlemsländerna, konstaterar Ann Linde.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons