A-
A+

Polis och åklagare: Anonyma vittnen behövs

Sveriges rikes lag - lagbok och domarklubba. Arkivbild.
Sveriges rikes lag - lagbok och domarklubba. Arkivbild.
PolitikTT

Polis och åklagare anser att en möjlighet att vittna anonymt behövs i Sverige.

Det allvarliga läget gör att alla rättsligt möjliga verktyg bör prövas, uppger polisen.

Annons

Annons

Rikspolischef Anders Thornberg. Arkivbild.
Rikspolischef Anders Thornberg. Arkivbild.

Regeringen har låtit utreda om anonyma vittnen bör vara en möjlighet i det svenska rättsväsendet. Utredaren kom dock fram till att det inte var lämpligt.

Polismyndigheten håller inte med:

"Mot bakgrund av det synnerligen allvarliga läge som vi i dag har i Sverige med grovt hänsynslöst våld och grov organiserad brottslighet, bör alla rättsligt möjliga verktyg prövas", skriver myndigheten i sitt yttrande.

Polisen anser därför att ett system med anonyma vittnen bör införas.

"Bryta tystnadskulturen"

Anonyma vittnen kan vara ett sätt att bryta tystnadskulturen, anser rikspolischef Anders Thornberg.

"Anonyma vittnen kan vara ett sätt att lösa problemet med tystnadskulturen med människor som har information om till exempel grova brott på allmän plats men som inte vågar berätta", skriver han i en kommentar till TT.

Åklagarmyndigheten vill i sitt yttrande över utredningen att frågan övervägs på nytt.

"En ordning med anonyma vittnen finns i flera jämförbara länder och enligt vår uppfattning finns det ett behov av det även i Sverige", uppger vice överåklagare Magnus Johansson i ett pressmeddelande.

Åklagarmyndigheten anser inte att utredningen har tagit fram tillräckligt med underlag för att man ska kunna ta ställning till om en möjlighet till anonyma vittnen bör införas.

Annons

Annons

Bryter mot principer

Regeringens utredare, justitierådet Stefan Johansson, pekade i sitt betänkande på att anonyma vittnen inskränker den grundläggande principen om att den åtalade har rätt till full insyn i vad som ligger till grund för åtalet. Eftersom anonyma vittnen bara skulle kunna användas i enstaka fall så skulle nackdelarna överväga, ansåg han.

Svea Hovrätt håller i sitt yttrande med om att anonyma vittnen inte bör införas.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) fick i går frågan om behov av anonyma vittnen i samband med en presskonferens om explosionen i Göteborg.

Den frågan är prövad av en utredning och avförd eftersom det inte skulle bli en bättre effekt, sade Damberg.

Utredningen föreslog däremot en möjlighet för åklagarna att använda sig av kronvittnen.

Det innebär att en brottsmisstänkt, "kronvittnet", kan få strafflindring genom att hjälpa polisen att utreda andras brott, till exempel medlemmar i samma kriminella gäng.

"Uppenbar risk"

Men i utredningsförslaget saknas garantier för att kronvittnet får straffreduktion. Åklagaren ska, enligt förslaget, lämna ett påföljdsförslag till rätten, men det är domstolen som till sist avgör om det blir straffreduktion.

Åklagarmyndigheten tror att det krävs mer förutsägbarhet för att ett kronvittne ska våga lämna uppgifter om brott som andra begått, till exempel i samma kriminella gäng.

"Det finns en uppenbar risk för att en misstänkt inte tycker att det är värt att berätta om någon annans brott om man inte kan vara säker på att åklagarens erbjudande står sig i domstolen", uppger vice överåklagare Magnus Johansson.

Myndigheten är inte emot att utredningsförslaget genomförs, men förutsätter att en sådan lagändring utvärderas i efterhand och att man då överväger om domstolen ska vara bunden av åklagarens påföljdsyrkande.

Justitiekanslern (JK) är tveksam till förslaget om kronvittnen och hänvisar till att det inte blir förutsägbart för den misstänkte i vilken utsträckning denne i slutändan kommer att få strafflindring för sin medverkan. JK håller dock med utredaren om att det bör vara domstolen som bestämmer påföljden.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.