Polisens nya metod när barnporrbeslagen växer

När beslagen av barnpornografi blir allt större har polis och åklagare utvecklat en ny analysmetod av materialet. Kriminalinspektör Louise Åhlén är utredare på enheten för internetrelaterade sexualbrott mot barn på polisens nationella operativa avdelning (Noa).
När beslagen av barnpornografi blir allt större har polis och åklagare utvecklat en ny analysmetod av materialet. Kriminalinspektör Louise Åhlén är utredare på enheten för internetrelaterade sexualbrott mot barn på polisens nationella operativa avdelning (Noa).
BrottTT

När beslagen av barnpornografi blir allt större har polis och åklagare utvecklat en ny utredningsmetod.

Nu kan förövare dömas för stora mängder av material som inte har fingranskats manuellt.

Det är nästan svårt att förklara hur stort materialet kan vara, säger utredaren Louise Åhlén.

Annons

Annons

Under ett årtionde hade den 41-årige mannen samlat på sig mängder av barnpornografiskt material, och när polisen för drygt ett år sedan slog till mot hans lägenhet i Södertälje kommun hittades över 2,8 miljoner filer med övergreppsmaterial på olika lagringsenheter.

Såvitt jag vet är detta det största beslaget av barnpornografiskt material som vi på Noa har gått igenom, säger kriminalinspektör Louise Åhlén, som i åtta år har arbetat som utredare på enheten för internetrelaterade sexualbrott mot barn på polisens nationella operativa avdelning (Noa).

"Största i svensk rättshistoria"

När mannen i början av september dömdes till fyra års fängelse för grovt barnpornografibrott skrev Svea hovrätt i sin dom att innehavet sannolikt är "det största i svensk rättshistoria".

Allt större beslag är dock en generell trend, uppger Louise Åhlén.

Det går knappt jämföra ens årsvis. För det händer otroligt mycket på bara ett år. Det är en väldigt flexibel brottslighet. Det är oerhört enkelt i dag att tillskansa sig material. Du behöver inte vara ett snille för att göra det. Det du behöver är kapacitet, säger Louise Åhlén.

Annons

Annons

Fingranskning och analys

Tillsammans med en annan hovrättsdom från i somras kan Södertäljefallet komma att förändra beviskraven i barnpornografibrott. I mitten av augusti dömde Göta hovrätt en 45-årig man från Kalmartrakten till fem års fängelse för grovt barnpornografibrott.

Gemensamt för de båda fallen är att polisens utredare inte har fingranskat allt material utan en stor del har i stället analyserats maskinellt med mjukvara. Tidigare har utredare varit tvungna att titta på allt material manuellt för att det skulle kunna ingå i ett åtal mot en misstänkt förövare.

I vårt fall fingranskade vi runt 1,3 miljoner filer och så mycket har vi aldrig fingranskat tidigare. Den andra delen analyserade vi. Fingranskningen tog minst ett halvår och då var vi flera utredare. Analysen gjorde jag och två utredare på ungefär två veckor, säger Louise Åhlén.

"Jättelånga utredningstider"

Effektivare utredningsmetoder är ett måste med tanke på dagens stora beslag, menar Lisa Hannerfors som var åklagare i det aktuella fallet.

Ska man granska varje fil för sig när man har miljontals filer är det jättelånga utredningstider, vilket också innebär väldigt långa häktningstider för den misstänkte, säger Hannerfors.

Analysmetoderna i de båda fallen skiljer sig något åt, men båda vann till stora delar gehör i domstolarna och männen kunde dömas även för material som utredare inte fingranskats. Noa arbetar nu med att skapa en enhetlig metod och sprida den till utredare i landets sju polisregioner.

Vi vill försöka få utredare att ge det här som förslag till åklagare, som ju är suveräna i sin förundersökningsledning, säger Louise Åhlén.

I Kalmarfallet var uppskattningen att runt 1,9 miljoner filer bestod av dokumenterade sexuella övergrepp mot barn och det var något som hovrätten ansåg var bevisat. Däremot fick kammaråklagaren Emelie Källfelt inte gehör för att runt 40 procent av materialet ska ses som grovt.

Där får vi fortsätta att testa. Man måste fortsätta att våga åtala och prova analyser. Det är bara genom att prova som vi kan få ett svar på vad som domstolarna anser är en bra analys och vad som är tillräckligt, säger Källfelt.

Rädda barn från övergrepp

Barnrättsorganisationen Ecpat Sverige välkomnar effektivare utredningsmetoder, men framhåller att allt material måste granskas för att rädda barn från övergrepp.

I materialet kan det finnas icke kända bilder och filmer på barn som kan identifieras och tas ut ur pågående övergreppssituationer, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på Ecpat Sverige.

När det sker ett beslag av barnpornografi är utredarnas första steg att gå igenom materialet för att se om den misstänkte gärningsmännen har begått egna övergrepp. Det sker även ett internationellt samarbete med exempelvis FBI och Interpol för att identifiera barn.

Identifieringen är det viktigaste i sådana här ärenden, säger Louise Åhlén.

TT: Finns det inte en risk att ni missar barn när det blir allt större beslag?

Det är den stora baksidan av det här - det är klart att vi kan missa barn.

Förövarna ligger ofta steget före och en stor del av materialet delas på exempelvis darknet, som är en krypterad del av internet som är oåtkomlig via vanliga sökmotorer.

Allt sådant som gör att vi kan vara anonyma gör det svårare för oss att hitta material, säger Louise Åhlén.

"Berör oss också"

TT: Hur är det egentligen att sitta och utreda sådant här material?

Vi tillhör säkert en avtrubbad del av polismyndigheten, men det är nog många av oss som känner att det är viktigt att kunna vara med och lösa sådana här fall, säger Louise Åhlén.

Hon berättar att man som utredare tittar på bilderna på ett annat sätt än gemene man skulle ha gjort. Det hemska övergreppet registreras, men fokus är kanske på ett eluttag för att kunna avgöra i vilket land barnet befinner sig.

Man har ett annat mål med var man tittar på bilden eller filmen, men det är klart att det berör oss också, säger Louise Åhlén.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons