A-
A+

Politiker i hela Sverige bryter mot museilagen

Enligt en ny rapport från riksförbundet Sveriges museer råder det stor okunskap bland politiker om principen om armlängds avstånd. Norrköpings stadsmuseum är ett av flera museer som har blivit utsatta för påverkan eller försök till påverkan. Pressbild.
Enligt en ny rapport från riksförbundet Sveriges museer råder det stor okunskap bland politiker om principen om armlängds avstånd. Norrköpings stadsmuseum är ett av flera museer som har blivit utsatta för påverkan eller försök till påverkan. Pressbild.
KulturTT

Museichefer över hela Sverige vittnar om stor okunskap bland politiker om principen om armlängds avstånd. På flera håll försöker politiker bestämma över innehållet. Särskilt utsatta är de museer som har regioner och kommuner som huvudmän.

Annons

Annons

Just nu visas 'Medlöperi och motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu' på Norrköpings stadsmuseum. När utställningen invigdes polisanmäldes museet av Sverigedemokraternas ordförande i Norrköping. Anmälan gällde ett pressklipp i utställningen med rubriken 'SD-politiker utreds för inlägg på nazistsajt'. Pressbild.
Just nu visas "Medlöperi och motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu" på Norrköpings stadsmuseum. När utställningen invigdes polisanmäldes museet av Sverigedemokraternas ordförande i Norrköping. Anmälan gällde ett pressklipp i utställningen med rubriken "SD-politiker utreds för inlägg på nazistsajt". Pressbild.

Principen om armlängds avstånd finns tydligt formulerad i museilagen som instiftades 2017 och innebär att politiker inte ska lägga sig i innehållet i konstnärlig verksamhet. Men enligt en ny rapport från riksförbundet Sveriges museer är behovet av tydliga styrdokument mellan huvudmännen och museerna, samt utbildning om museilagen för högre tjänstemän och politiker, stort och akut.

Det har på senare år blivit mer normaliserat för politiker att vara klåfingriga, vilket i kombination med att man inte har förstått museilagens syfte gör att det blir olyckligt, säger Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare på riksförbundet Sveriges museer.

En fjärdedel av museicheferna har blivit utsatta för påverkan eller försök till påverkan. Bland regionala och kommunala museer har en dryg tredjedel blivit utsatta för försök till påverkan.

Konstmuseer är sedan tidigare särskilt utsatta, berättar Jeanette Gustafsdotter, men allt fler vittnesmål om påverkan kommer också från kulturhistoriska museer. Tio procent av museicheferna har behövt referera till museilagen för att försvara professionella val.

Museerna visar mod, berättar Jeanette Gustafsson, men det finns också en oro för att man, om man inte anpassar sig, kan förlora det ekonomiska stödet på kommunal-, regional- och statlig nivå.

SD-politiker polisanmälde utställning

Jeanette Gustafsdotter berättar att man märkt av övertrampen under en längre tid, men det som blev startskottet för den aktuella rapporten är det som hände i Norrköping förra året, då Sverigedemokraternas ordförande i Norrköping polisanmälde Norrköpings stadsmuseum

Det fick problemet att bli väldigt konkret, säger hon.

I februari 2020 invigde museet utställningen "Medlöperi och motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu". Redan dagen efter invigningen blev man varse att utställningen hade väckt starka reaktioner.

Det stod en väska utanför vår entré fylld med grovt antisemitiskt innehåll. Några veckor senare blev vi polisanmälda av Sverigedemokraterna, säger museets chef Maria Jönsson.

Anmälan gällde ett pressklipp i utställning med rubriken "SD-politiker utreds för inlägg på nazistsajt". Polisanmälan lades ned direkt, men det blev början på en långt bråk med ännu fler grova övertramp.

Museets uppdragsgivare är Norrköpings kommuns kultur- och fritidsnämnd, och i den har Sverigedemokraterna flera mandat. Samma personer som ger oss vårt uppdrag har alltså valt att polisanmäla vår verksamhet, säger Maria Jönsson.

Annons

Annons

Kan leda till självcensur

Innan Maria Jönsson blev chef för museet arbetade hon med kulturfrågor i en annan kommun. Även där var hon med om att politiker, men också privatpersoner, försökte påverka innehållet.

På lång sikt är jag rädd att det kan leda till ett slags självcensur, att man kanske inte vågar berätta det som ska och bör berättas, eftersom man vill vara sina uppdragsgivare till lags. Man kanske väljer att berätta enklare, mer ofarliga saker, säger Maria Jönsson.

Hon ser hur retoriken i samhällsdebatten har hårdnat, hur det har skett en förskjutning i vad som är okej eller inte okej att säga, och hur man har börjat avskaffa källor och ersatt dem med att "tycka och gissa".

Det är långt ifrån den verksamhet vi representerar. Vårt uppdrag är att informera och bilda, men det finns de som förväxlar information och bildning med ett försök att provocera, säger Maria Jönsson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!