Problemen som får värnpliktiga att tappa sugen

Problemen som får värnpliktiga att tappa sugenUlf Palm/TTNär informationen om utbildningen inte visar sig stämma tappar många värnpliktiga förtroendet för Försvarsmakten, enligt Pliktrådet. Arkivbild.FörsvarTTNär Sveriges försvar ska växa spelar värnpliktiga ungdomar en viktig roll. Men bristande eller felaktig information gör att många förlorar motivation och förtroende för Försvarsmakten. Nu vill Pliktrådet se en lagändring. Enligt Pliktrådets kartläggning upplever värnpliktiga under utbildning vid 22 av 30 utbildningsorter att de har fått felaktig information om sin utbildning. Det kan vara befattningar som har tagits bort, personer som placerats på fordonstjänst trots att de saknar körkort eller som har fått information om att de ska utföra uppgifter som inte finns på förbandet. Problemet är inte nytt. Men frågan blir mer angelägen i takt med att fler som inte uttryckligen vill det tas ut till värnpliktsutbildning, säger Isak Andersson som är ansvarig för information och mönstring hos Pliktrådet, som företräder de värnpliktiga.Jag tror att frågan blir större och större ju fler omotiverade som pliktas in i att genomföra värnplikt. Om man har en hög motivation från början kanske det är lättare att köpa att det finns lite brister i processen.Påverkar förtroendet Bristen på material har varit en bidragande orsak. En annan att Försvarsmakten ska växa mycket på kort tid. Pliktrådet upplever att problemen i många fall uppstår på förbanden, men också centralt. Felaktig eller bristande information påverkar motivationen och förtroendet för Försvarsmakten, menar Pliktrådet.Sedan är det en fråga om pliktlagens legitimitet, säger Isak Andersson.Man förväntas pausa alla framtidsambitioner ett år och vara beredd att försvara Sverige i händelse av krig eller kris. Då känner vi att det minsta man kan begära är att man får korrekt information.Inget krav Pliktrådet lyfter också att informationen om utbildning på annan ort brister. I flera fall har värnpliktiga först nära inpå utbildningen fått veta att de kommer att tillbringa flera månader på en annan ort. Det finns inget formellt krav på att man ska få information om sin befattning vid inskrivning och där vill Pliktrådet driva på för en lagändring. Det behövs i tider där det ofta betonas hur viktiga de värnpliktiga är för Sveriges framtida försvar, anser man.Vi har träffat värnpliktiga som har varit väldigt sugna på att ta anställning. Men sedan har de fått fel information och helt tappat motivationen och säger att de hellre vill jobba i det civila, säger Andersson. TT har sökt Försvarsmakten.Boel Holm/TTFakta: Pliktrådet TT Pliktrådet företräder Sveriges totalförsvarspliktigas åsikter, rättigheter och framför deras talan. Pliktrådet väljs vid värnpliktskongressen och består av fem värnpliktiga som arbetar under ett år.Fakta: Den svenska värnplikten TT Sverige har haft värnplikt sedan 1901 då systemet ersatte det gamla indelningsverket. Efter andra världskriget ryckte omkring 50 000 in årligen, en siffra som steg till som mest 60 000 i början av 1970-talet. 2010 blev värnplikten vilande, men aktiverades igen 2017. I januari och februari i år får nästan 110 000 ungdomar födda 2006 mönstringsunderlaget. I mars får de besked om de ska mönstra eller inte. Totalt kommer 28 000 att kallas, varav 8 000 tas ut till värnplikt. I dag utbildas runt 5 000–6 000 värnpliktiga, men kommande år ökar antalet. Försvarsmakten har föreslagit att 10 000 värnpliktiga ska utbildas varje år från 2030. Källor: Plikt- och prövningsverket, Försvarsmakten och SCB