Procentkamp i EU om klimatet

Jytte Guteland (S) är huvudansvarig för EU-parlamentets behandling av förslaget om en klimatlag. Arkivfoto.
Jytte Guteland (S) är huvudansvarig för EU-parlamentets behandling av förslaget om en klimatlag. Arkivfoto.
EUBryssel, TT:s korrespondent

Procentkamp råder när den gamla kol- och stålunionen ska bli klimatneutral.

För långsamt i vilket fall som helst, tycker miljörörelsen om EU:s klimatlag.

Annons

Annons

Under två intensiva dygn ska ledamöterna i EU-parlamentet debattera och rösta om den klimatlag som EU-kommissionen lade fram i våras.

Det här är ett historiskt tillfälle. Klimatlagen är en hörnsten i EU:s gröna giv. Vi måste lyssna till medborgarna, vetenskapen, ungdomsrörelsen och göra vårt bästa, manar svenska ledamoten Jytte Guteland (S) sina kollegor i tisdagens debatt i Bryssel.

Guteland är ansvarig för parlamentets behandling av lagen och har lotsat fram de ändringar som parlamentet vill se.

Procentstrid

Kring huvudmålet – ett klimatneutralt EU år 2050 – råder ingen större strid. Hur det ska göras råder dock delade meningar om.

I första hand gäller striden hur mycket utsläppen ska ha minskat på vägen, år 2030, jämfört med nivån år 1990.

EU-parlamentets miljöutskott har röstat för 60 procent.

Vi behöver göra mer. Vi behöver komma närmare vad forskarna säger. 60 är i underkant – men i alla fall närmare. Det är viktigt att EU tar chansen att minska utsläppen så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt, säger Guteland på en pressträff via webben.

Annons

Annons

Mycket eller lite?

Merparten av de konservativa ledamöterna i parlamentet vill dock stanna på 55 procent, vilket också är vad EU-kommissionen har fastnat för.

När man gjort den här utvärderingen så har kommissionen föreslagit 55 procent och det är ju en höjning från 40 procent – det glöms lätt bort i debatten, men är viktigt att komma ihåg, konstaterar Jessica Polfjärd (M) och jämför med EU:s nuvarande 2030-mål.

Miljörörelsen manar samtidigt parlamentet att "ta tillfället i akt" och gå ännu högre, åtminstone till 65 procent.

"EU:s medborgare vill ha snabbare, socialt rättvis förändring, som vi återigen sett under de senaste klimatstrejkerna", skriver Imke Lübbeke från Världsnaturfonden (WWF) i ett uttalande.

Lång omröstning

Två andra tvisteämnen i parlamentet gäller dels frågan om EU efter år 2050 även ska sikta mot minusmål i utsläppen, dels om noll-målsättningen för 2050 ska gälla endast för EU som helhet eller för samtliga EU-länder.

Parlamentet röstar om ändringsförslag under tisdagskvällen och sedan om hela förslaget under onsdagen.

Därefter går striden vidare till förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet innan det slutliga utseendet på klimatlagen kan slås fast.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons