Rådet till ätstörningspatienter: Gå ner i vikt

Therese Karlsson lider av hetsätning. Hon har inte fått vård för sin ätstörning.
Therese Karlsson lider av hetsätning. Hon har inte fått vård för sin ätstörning.
VårdTT

Ätstörningspatienter med övervikt får inte alltid den vård de behöver utan hänvisas till fetmabehandling. Men hur gärna man än vill behandla ett "högt BMI" är det fel ände att börja i, enligt ätstörningsforskaren Ata Ghaderi.

För en ätstörning krävs psykologisk behandling, säger han.

Annons

Annons

Mat är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista jag tänker på innan jag lägger mig, säger 31-åriga Therese Karlsson från Partille, som har diagnosen hetsätningsstörning.

Hon är inte ensam. Två procent av Sveriges befolkning beräknas lida av ätstörningen, som inte syns utanpå men som innebär att man tappar kontrollen över sitt ätande. Ätandet leder ofta till övervikt i och med att de drabbade, till skillnad från de som lider av bulemi, inte kompenserar med träning, kräkningar eller laxeringsmedel. Övervikten kan sedan i sin tur leda till mer lidande.

— Allt handlade om vikten redan när jag var barn. Jag var tjock, men när man tog blodprover såg allt bra ut, så vuxna omkring mig sade att vikten var mitt fel och att jag var tvungen att gå ned i vikt, säger Therese Karlsson, som fortfarande inte fått vård för sin ätstörning.

Tas inte på allvar

Vården för patienter med hetsätningsstörning bedöms vara "allmänt otillräcklig" och gruppen tas inte på samma allvar som andra ätstörningspatienter, skriver Socialstyrelsen i en utredning. Och enligt färsk statistik är det sällsynt med behandling av hetsätningsstörning inom vården — bara sex procent av alla vuxna som fick ätstörningsvård hade diagnosen.

Utöver att det kan vara svårt att identifiera ätstörningen vid en första anblick, passar formulären där man mäter ätstörning inte målgruppen med övervikt och hetsätning, enligt Socialstyrelsen.

Ibland hänvisas patienterna felaktigt till fetmabehandling, säger Ata Ghaderi, professor och psykolog vid Stockholms center för ätstörningar, som forskar inom ätstörningsområdet.

Det är vanligt att man från vårdens sida vill börja med att behandla vikten. Man ser ett högt BMI, tänker sekundära komplikationer och att viktnedgång hjälper. Men det spelar ingen roll hur bra och pedagogiska program, där syftet är äta bättre och röra sig, man behandlar med. På fetma funkar ingenting på sikt förutom kirurgi – och för en ätstörning krävs psykologisk behandling, säger han.

BMI (body mass index) är ett mått på förhållandet mellan kroppslängd och vikt.

Annons

Annons

"Inga råd hjälper"

Råd om viktnedgång hjälper inte en person som lider av en ätstörning, enligt Thor Rutgersson vid patientorganisationen Frisk och fri.

— Det kan vara en del av en behandling, men det är fel att tro att personen inte vet att motion är bra eller att det är en fördel att gå ned i vikt. Ätstörningar överlag är ett resultat av ett ångesttillstånd, där tips om kost och träning inte hjälper. När man får ångesten eller suget, som inte försvinner förrän du äter, finns det inga goda råd som hjälper. Känslan är så stark att man kommer att äta oavsett vad, säger han.

Hur man ska gå vidare utifrån Socialstyrelsens utredningsresultat är oklart. Socialminister Lena Hallengren (S), skriver i ett mejl till TT att myndigheten har fått ett större uppdrag vad gäller psykisk ohälsa i allmänhet – och att Sveriges kommuner och regioner fått medel för ett större arbete inom området. Några planerade insatser för ätstörningsvården nationellt har inte offentliggjorts.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons