A-
A+

Regeringen vill införa säkrare e-legitimation

I EU är Sverige ett av få länder som saknar e-leg med högsta säkerhetsnivå vilket civilminister Erik Slottner (KD) vill ändra på. Arkivbild.
I EU är Sverige ett av få länder som saknar e-leg med högsta säkerhetsnivå vilket civilminister Erik Slottner (KD) vill ändra på. Arkivbild.
PolitikTT

Sverige inför en ny säkrare e-legitimation om regeringen får som den vill.

Det är naturligt att staten tar kommandot och övertar ansvaret för att garantera en säker identifiering, säger civilminister Erik Slottner (KD) till TT.

Annons

Annons

Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska lämna förslag på hur e-legitimation kan utfärdas på högsta tillitsnivå (säkerhet) enligt EU-förordningen Eidas.

Där är en fyra högsta nivå. Dagens godkända e-legitimationer för privatpersoner som används mest – Bank-id och Freja e-id – ligger på nivå tre i Eidas-systemet.

Båda är privata aktörer. Bank-id ägs av storbankerna. Freja är börsnoterat.

Inom EU är det bara fyra länder som hittills inte håller sig med e-leg på högsta säkerhetsnivån: Grekland, Cypern, Rumänien och Sverige.

Alla ska med

Digital identifiering är en sådan grundtjänst i samhället som är naturlig att staten står för. Därmed inte sagt att andra e-legitimationer spelat ur sin roll. Det här ska inte ersätta dominerande Bank-id och Freja utan komplettera de e-legitimationer som finns i dag, säger Erik Slottner.

Dagens alternativ uppfyller inte kraven om högsta tekniska säkerhet och har till exempel brister med att säkerställa faktiskt identitet, enligt ministern.

I direktiven till utredaren är inkludering ett nyckelbegrepp. Det "digitala utanförskapet" bland de allra äldsta och personer med funktionsnedsättningar ska minska och utredningen ska analysera behovet av särskilda lösningar för de grupperna.

Så många som möjligt, helst alla som bor i Sverige, ska kunna ha en elektronisk identifikation, säger Erik Slottner.

Annons

Annons

Europeiskt Swish

En annan viktig aspekt är sårbarheten. I dag använder uppskattningsvis 90 procent av vuxna e-leg i ett otal privata och offentliga e-tjänster. Säkerheten i systemet måste stärkas, inpräntar Erik Slottner:

Vi tror att en statlig e-legitimation skulle kunna öka robustheten i systemet och minska sårbarheten.
Man kan jämföra med pass och körkort som i dag är statliga angelägenheter. Det tror jag alla ser som ganska självklart.

Ministern bedömer inte att exempelvis populära betaltjänsten Swish ska påverkas av regeringsförslaget. Men möjligen kommer ett framtida europeiskt gemensamt betalningssystem att kräva e-legitimation med högsta tillitsnivå, enligt honom:

Nästa steg blir att införa en europeisk digital plånbok med flera värdebevis som ska kunna fungera inom hela EU.

E-val nästa steg?

TT: Kan den nya e-legitimationen leda till att e-val genomförs?

Det står inget i kommittédirektiven om detta, så det finns ingen naturlig koppling. Men skulle man någon gång möjliggöra e-val är det självklart att det här steget underlättar en sådan förändring, svarar Erik Slottner.

Utredare blir rådman Henrik Ardhede. Han ska delredovisa uppdraget, inklusive kostnader och finansiering, i oktober 2023 och slutredovisa i maj året därpå.

Detta skulle kunna bli verklighet redan under 2024, men det vågar jag inte lova, säger Erik Slottner.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.