Risk för mindre demokrati efter pandemin

Stor polismobilisering i Polens huvudstad Warszawa i samband med en demonstration för demokrati tidigare i december.
Stor polismobilisering i Polens huvudstad Warszawa i samband med en demonstration för demokrati tidigare i december.
CoronavirusetTT

Polisövervåld, fängslade journalister och undantagstillstånd utan slut. Under pandemin har många länder vidtagit åtgärder som får demokratin att backa.

En utveckling som riskerar att bli permanent, enligt en färsk rapport baserad på demokratidata.

Annons

Annons

Annons

Annons

Indien pekas ut som ett av de länder där utvecklingen under pandemin gått åt fel håll. Bild från en protest i Delhi kring sexuellt våld i september.
Indien pekas ut som ett av de länder där utvecklingen under pandemin gått åt fel håll. Bild från en protest i Delhi kring sexuellt våld i september.
Under premiärminister Viktor Orbáns styre har Ungern tagit flera steg i en mer auktoritär riktning. Bild från i oktober.
Under premiärminister Viktor Orbáns styre har Ungern tagit flera steg i en mer auktoritär riktning. Bild från i oktober.

Forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs Universitet har granskat demokratidata från 144 länder under pandemins första nio månader.

Rapporten visar en värld där demokratin mår allt annat än bra. Under pandemin har 95 av 144 undersökta länder, alltså hela 66 procent, brutit mot demokratiska rättigheter genom sina insatser mot smittan.

Pandemin har används som en förevändning av regeringar att införa åtgärder som knuffar länderna i en mindre demokratisk riktning, säger professor Staffan I Lindberg, forskningsledare på V-Dem-institutet.
Det rör sig om inskränkningar på medierna, diskriminering av minoriteter och inskränkningar i lagstiftande församlingar, fortsätter han.

Andra vågen ett trendbrott

Rapporten visar dock en viss tendens till förbättring under den nu pågående andra vågen av pandemin.

26 av de länder som under pandemin har genomfört åtgärder som har brutit mot mänskliga fri- och rättigheter lättade på dessa senare under året.

Men Staffan I Lindberg ser skäl att fortsätta vara oroad.

69 länder bryter fortfarande på omfattande sätt mot internationella normer om mänskliga rättigheter och 18 av dessa länder klassas som demokratier. Det bör ses som väldigt allvarligt, säger han.

Annons

Annons

Undantagstillstånd utan slut

Som exempel på demokratiska länder där anti-demokratiska åtgärder har vidtagits nämns Brasilien och Indien, vars undantagstillstånd inskränker den lagstiftande församlingens makt.

Visst finns det legitima åtgärder i en sån här situation, men det är viktigt att de syftar till att hantera det specifika hotet, samt att de är tidsbegränsade. Vi vet av forskning att om man inför undantagstillstånd utan tidsbegränsningar så tenderar de att ligga kvar i årtionden. Det finns gott om historiska exempel – Israel efter 1967, England gällande Nordirland och USA:s Patriot Act.

Medier i skottgluggen

Den vanligaste formen av demokratiska inskränkningar under pandemin har varit kränkningar av pressfriheten, och det har skett på alla kontinenter.

Journalister, bloggare och aktivister som har ansetts sprida felaktig information om ländernas pandemiåtgärder har frihetsberövats och bötfällts.

Men kan inte hindrandet av desinformation i tider av en pandemi ibland vara legitimt?

Det är en avvägning, svarar Staffan I Lindberg och fortsätter.
Under en pandemi kan desinformation som exempelvis förhindrar att folk vaccinerar sig vara direkt skadlig. Att stoppa sådant är viktigt, men frågan är om det bör ske genom att stärka politikers makt att förbjuda – eller om det i stället bör ske genom arguments makt, genom att öka möjligheterna att sprida riktig information?

Europeiska orosmoln

Polen och Ungern är exempel i närområdet där politikerna har valt att inskränka mediernas frihet.

Där kan politiker mer eller mindre godtyckligt bestämma vilka det är som sprider desinformation och vad som är skadligt för nationens intressen, något som inte sällan används för att sätta munkavle på politiska meningsmotståndare. Det är förödande för demokratin.

TT: Är den anti-demokratiska utvecklingen som ni menar har skett under pandemin något nytt?

Pandemin har skyndat på en redan existerande trend. Under de senaste tio åren har världen befunnit sig i en våg av avdemokratisering, denna accentuerades 2019 – då blev antalet länder som klassades som demokratiska i minoritet i världen.

Tiotusenkronorsfrågan

TT: Menar du att vi är på väg mot en demokratisk tillbakagång? Vad kan det i så fall bero på?

Sedan runt 2010 har det gradvis byggts upp en våg av auktoritarisering, alltså motsatsen till demokratisering. Det uppmärksammades inte så mycket då, utan först under senare år har man börjat prata om det. Vad den här vågen beror på är tiotusenkronorsfrågan. Det är inte något givet att vi hela tiden går mot en mer demokratisk värld, säger Staffan I Lindberg.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons