A-
A+

Rymdsperma gav välskapta gnagare

Mussperma som förvarades på Internationella rymdstationen i flera år användes senare till att skapa musungar utan problem. Arkivbild.
Mussperma som förvarades på Internationella rymdstationen i flera år användes senare till att skapa musungar utan problem. Arkivbild.
VetenskapTT

Mussperma som färdats i rymden en längre tid har givit fullt fungerande och välskapta möss.

Det är lovande rön inför människans utforskning av – och förökning på – andra himlakroppar.

Annons

Annons

Japanska forskare skickade upp totalt tolv frystorkade spermaprover från möss till Internationella rymdstationen (ISS) 2013. En tredjedel var kvar i omloppsbana kring jorden i nio månader, en tredjedel var där i två år och nio månader och den sista delen var där i fem år och tio månader.

Frågan som forskarna ställer sig är om däggdjur, inklusive människor, kan föröka sig i rymden eller på andra planeter utan att långvarig strålning förändrar arvsmassan.

"I framtiden, när det är dags att migrera till andra planeter, kommer vi behöva upprätthålla mångfalden av genetiska resurser, inte bara för människor utan också för hus- och tamdjur. Av kostnads- och säkerhetsskäl är det troligt att lagrade könsceller kommer att transporteras med rymdskepp snarare än av levande djur", skriver de i de resultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Advanced Sciences.

Flera friska generationer

När proverna återvände till jorden undersöktes först hur mycket av den kosmiska strålningen de tagit till sig. Den visade sig inte ha orsakat någon skada på spermiekärnorna. Sedan inseminerades proverna i mushonor – som senare fick ungar som var vid god vigör och utan skador.

Sperman visade sig vara i snitt lika fruktbar som prover som inte varit på färd bortom atmosfären.

Mössen som föddes visade sig i sin tur kunna fortplanta sig som vanligt, med välfungerande avkommor. Det gjorde även nästa generation möss.

På marken hade det samtidigt gjorts tester med röntgenstrålning, som inte heller orsakade några mutationer hos frystorkade prover. Baserat på rönen beräknar forskarna bakom studien att biologiska prover som dessa skulle kunna förvaras på en plats som ISS i omkring 200 års tid.

Det bedöms vara frystorkningen, och avsaknaden av vattenmolekyler, som gör att cellerna bättre tolererar strålningen.

Annons

Annons

Utomjordisk genbank?

Proverna skickades upp i omloppsbana i små pennformade ampuller och då de var frystorkade kunde de förvaras i rumstemperatur.

ISS färdas på omkring 40 mils höjd över jordytan och befinner sig då fortfarande inom planetens magnetfält. Ännu längre ut i rymden är strålningsriskerna större.

Forskarna noterar dels detta och dels att det bör göras liknande tester på frystorkade ägg och embryon innan människan kan börja fundera på interplanetär förökning.

En tanke som dryftas i forskningsrapporten är att mänskligheten i framtiden kan lagra celler någon annanstans, till exempel på månen, utifall att någon storskalig katastrof inträffar på jorden.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!