Så går det till när USA väljer president

Francina Fountain registrerar sig för att rösta i presidentvalet i Orlando i vågmästardelstaten Florida i USA.
Francina Fountain registrerar sig för att rösta i presidentvalet i Orlando i vågmästardelstaten Florida i USA.
USATT

Det räcker inte med att få flest antal röster för att segra – utan det gäller att vinna kampen i delstaterna. Orättvist, menar kritiker.

Så här fungerar USA:s komplicerade valsystem där det är ombud som i slutändan väljer president.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

USA väljer ny president den 3 november. Men det är inte säkert att det är den som får flest antal röster som vinner Vita huset. Det beror på att presidenten inte väljs direkt av väljarna utan av det som kallas elektorskollegiet.

Hur går det till?

På röstsedeln markerar amerikanerna den kandidat som de vill se som president. Kandidaterna är i sin tur kopplade till det egna partiets elektorer, som har utsetts på förhand. Och det är elektorerna som i elektorskollegiet i slutändan formellt väljer president och vicepresident.

I alla delstater utom två får den kandidat som får flest röster i en delstat alla elektorsröster där. Rösterna delas alltså inte upp i proportion till hur många röster varje kandidat får, förutom i Maine och Nebraska.

Teoretiskt räcker det med en rösts övervikt för att få alla elektorer.

Hur många elektorer en delstat får baseras på befolkningsmängden. En folkrik delstat som Kalifornien får exempelvis 55 elektorer medan Florida får 29 och mindre delstater som Vermont bara får tre.

Sammanlagt finns 538 elektorsröster, för att bli president krävs 270 av dem. Det formella valet sker den 14 december när elektorerna träffas i sina respektive delstatshuvudstäder för att lägga sina röster.

Vad är en elektor?

Innan valdagen har partierna i de olika delstaterna tagit fram en lista över elektorer, ombud som får lägga sin röst i elektorskollegiet om den egna kandidaten segrar i delstaten. I exempelvis Wyoming, som har tre elektorsröster, finns det alltså tre demokrater och tre republikaner som är redo att ta sig an den viktiga uppgiften.

Elektorerna är ofta lokala partiföreträdare.

Elektorerna behöver i vissa delstater inte rösta på den kandidat som han eller hon har lovat att rösta på – en så kallad trolös elektor. Men det är väldigt sällsynt att de inte gör det och det har aldrig påverkat utgången i ett val.

Varför är vågmästardelstater viktiga?

De allra flesta delstater röstar konsekvent på samma parti. Andra står och och väger, så kallade vågmästardelstater. Och det är här – i delstater som Florida, Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Ohio, Iowa, North Carolina och Arizona – som kandidaterna lägger mest kampanjkrut eftersom elektorsrösterna på dessa platser kan avgöra hela valet.

Omstritt system

Det finns argument för och emot elektorssystemet.

Förespråkare brukar trycka på att det tvingar kandidaterna att nå ut till väljare i hela landet och inte bara i de stora städer som har många invånare.

Kritiker menar att systemet är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner valet och att delstater kan få oproportionerligt mycket makt. I förra valet fick till exempel Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än Donald Trump nationellt, men hon förlorade sett till antalet elektorsröster. Att som Clinton vinna folkets röst men förlora elektorskollegiet hör dock inte till vanligheterna. Det har bara skett 5 gånger på 58 presidentval.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons