A-
A+

Så har Sverige tagit del av sitt eget bistånd

Totalt bistånd 2012–2022 varav flyktingkostnader i Sverige.
Totalt bistånd 2012–2022 varav flyktingkostnader i Sverige.
BiståndTT

Sverige har varit en av världens mest generösa biståndsgivare. Många av miljarderna har genom åren använts till det svenska flyktingmottagandet – något som gjort oss till det största mottagarlandet för vårt eget bistånd.

Annons

Annons

Översvämningarna i Pakistan i september ledde till att en halv miljon människor blev hemlösa. Några av dem kunde flytta in temporära bostäder från FN:s flyktingorgan UNCHR.
Översvämningarna i Pakistan i september ledde till att en halv miljon människor blev hemlösa. Några av dem kunde flytta in temporära bostäder från FN:s flyktingorgan UNCHR.
Matilda Ernkrans (S), biståndsminister i den tidigare socialdemokratiska regeringen.
Matilda Ernkrans (S), biståndsminister i den tidigare socialdemokratiska regeringen.
I våras gjordes avräkningar på över 10 miljarder kronor från biståndet utifrån Migrationsverkets prognos att 76 000 ukrainare skulle komma till Sverige.
I våras gjordes avräkningar på över 10 miljarder kronor från biståndet utifrån Migrationsverkets prognos att 76 000 ukrainare skulle komma till Sverige.

När kriget i Ukraina bröt ut beslutade den svenska regeringen att lägga över nio miljarder kronor på att täcka kostnaderna för att ta emot ukrainska flyktingar.

Pengarna togs från den svenska biståndsbudgeten, i år på 57 miljarder kronor. Greppet är vare sig nytt eller emot regelverket. Det är tillåtet enligt OECD:s biståndskommitté (DAC), som jobbar för att säkerställa och granska bistånden, att använda biståndspengar för att täcka delar av asylkostnaderna på hemmaplan – en så kallad avräkning.

Arbetet fick avbrytas

Men det är inte heller oproblematiskt och kan få stora konsekvenser för enskilda projekt, och i slutändan människor, i fattigare länder.

Avräkningar för flyktingkostnader kan, som i fallet efter Rysslands invasion i februari, göras under årets gång – och får direkt konsekvenser på andra håll. Som exempel frystes nästan 40 procent av Naturskyddsföreningens globala program, som finansieras med biståndspengar, med omedelbar verkan.

I Etiopien, där vi har ett samarbete, så hade man gått in med ett stöd för att bygga upp en bas av utsäde som hade förstörts i kriget, för att de allra fattigaste småbönderna skulle kunna fortsätta med sin jordbruksverksamhet. Men det arbetet fick avbrytas, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Hon nämner även insatser i Filippinerna, Sydafrika och Kenya samt ett klimatarbete i Ukraina som fick ställas in när budgeten lades om.

Annons

Annons

Fattiga länder drabbas

Sverige har sedan 2006 i praktiken uppnått det sedan länge fastslagna målet om att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd till andra länder, med syftet att "skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck".

Paraplyorganisationen Concord, som samlar över 80 svenska biståndsorganisationer, har ihärdigt kritiserat avräkningarna och påpekat att fattiga länder drabbas när biståndet på kort varsel läggs om för att betala det svenska flyktingmottagandet.

De två sakerna behöver hållas helt separat och pengarna måste planeras på ett annat sätt. Vi kan inte bara gå in och ta pengar från de som lever i fattigdom, det är respektlöst och cyniskt, anser Mattias Brunander, biträdande generalsekreterare på Diakonia.

Utifrån Migrationsverks prognos

Avräkningarna görs utifrån Migrationsverkets prognos och kostnadskalkyl över hur många som väntas söka asyl i Sverige. Riksrevisionen har genom åren kritiserat modellen för bland annat brist på transparens och för att myndigheten räknat med kostnader som inte är förenliga med internationella biståndsregler.

Det är kostnaderna för Migrationsverkets flyktingmottagning som man bara skriver av egentligen. Om vi till exempel hjälper Bangladesh med deras stora flyktingmottagning så går vårt bistånd till Bangladesh. På samma sätt är det här, där våra kostnader täcks, säger biståndsexperten Staffan Landin.

Som allra störst var avräkningarna under flyktingkrisen 2015. Då lades 8,9 miljarder, motsvarande 22 procent, av biståndsbudgeten på flyktingmottagande i Sverige.

Efter vårändringsbudgeten i april i år och beskedet att minst 9,2 miljarder kronor skulle räknas av från biståndet, har den socialdemokratiska regeringen successivt minskat på den utgiften.

Analysen från Migrationsverket gjordes tre dagar in på kriget, och det gör den ju per definition osäker. Ganska snart stod det klart att det inte skulle komma så många ukrainska flyktingar, säger Staffan Landin.

Ernkrans (S): Följer flyktingströmmen

Vårens besked att biståndsmiljarder kommer att behöva planeras om och läggas på ukrainska flyktingar var inget lätt besked att ge, men nödvändigt, säger Matilda Ernkrans (S), som var biståndsminister då.

Det var en exceptionell situation, säger Ernkrans.
Att använda biståndet för att se till att förbättra levnadsvillkoren för människor runt om i världen så att man inte behöver fly är den bästa idén. Men så länge vi inte har fått stopp på Rysslands krig i Ukraina så kommer det att påverka även Sverige. Men de pengarna ska vi använda så restriktivt som möjligt, avräkningarna följer hur flyktingströmmen har sett ut till Sverige.

I dagsläget beräknas Sverige lägga 6,1 miljarder på flyktingkostnader i Sverige under 2022, men summan väntas krympa ytterligare till årsskiftet. För biståndsorganisationen Diakonia, som fått tillbaka pengarna som frystes, är skadan på många håll redan skedd.

Det stör hela planeringen av verksamheten. När de fryser så bromsas otroligt mycket in. Så trots att vi fick tillbaka det så är hela året rubbat, säger Mattias Brunander.

Tak för avräkningar

Under tioårsperioden 2012–2021 har över 42 miljarder kronor lagts på svenskt flyktingmottagande. I snitt innebär det att Sverige har utnyttjat nio procent av varje års biståndsbudget för egen räkning.

Flyktingavräkningarna har ingenting med biståndets målsättning att göra. Men det har varit väldigt viktigt att hålla sig vid enprocentsmålet, samtidigt som man har fyllt den med annat, säger Staffan Landin.

I stället för enprocentsmålet har den nya M-KD-L-regeringen med stöd av SD beslutat att det svenska biståndet framöver ska sättas som en treårig fast summa. Biståndsbudgeten, som väntas ligga på 56 miljarder kronor de kommande åren, ska även innehålla ett tak för avräkningar för flyktingmottagande på åtta procent – och en större andel av biståndet ska gå till civilsamhällesorganisationer.

För 2023 motsvarar budgeten för biståndet 0,88 procent av BNI. Enligt Staffan Landin finns det en risk att den faktiska biståndsverksamheten utomlands får mindre utrymme i biståndsbudgeten än i dag, eftersom Migrationsverkets kostnader för en asylsökande förblir desamma.

Hur många som söker asyl är inget som vi kan bestämma, och det är det som avgör flyktingavräkningarna, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.