A-
A+

Så ska vårdköerna kortas

Nya Karolinska Solna, NKS, i Stockholm. Arkivbild.
Nya Karolinska Solna, NKS, i Stockholm. Arkivbild.
VårdTT

Vårdköerna är bekymmersamt långa i Sverige. En utredning har därför gjort en ordentlig genomlysning av vårdsituationen i hela landet och nu föreslås en lång rad ändringar för att köerna ska kortas.

Annons

Annons

Problemet med vårdköer har funnits sedan 60-talet, och pandemin innebar ytterligare påfrestning på systemet.

Den lagstadgade vårdgarantin ger vid handen att en patient ska ha rätt att få träffa läkare inom primärvården inom sju dagar, och få träffa specialistläkare – det vill säga få komma till operation eller liknande – 90 dagar därefter.

Men vårdgarantin följs inte, trots att den funnits i över tio år, påpekar regeringens särskilde utredare Gunilla Gunnarsson.

Min känsla är att tillgängligheten inte har haft högsta prioritet. Kanske på grund av att vi ändå har goda medicinska resultat i övrigt, och att man har lutat sig mot det, säger hon vid en presskonferens.

Därför understryker Gunnarsson att vårdtillgängligheten måste sättas i första rummet för en lång tid framöver.

Flera fält

De förslag som ska leda till förändring, som presenteras när delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården nu lämnar sitt slutbetänkande, spänner över flera fält.

Dels handlar det om att staten och regionerna arbetar tillsammans mer målmedvetet och med kontinuerliga uppföljningar. Om en region inte klarar att möta vårdbehovet bör man söka stöd från annan region, vilket i dag inte görs i tillräckligt stor utsträckning.

Dels om att behålla kompetens och att få in flera läkare i vården. Därför föreslås regionala utbildningsprogram för läkare.

Men det kommer också an på den enskilda vårdgivaren att se över hur verksamheten kan effektiviseras. Fokus bör ligga på kärnverksamhet, onödiga administrativa inslag ska lyftas ut och den digitala utveckling som drivits fram under pandemin bör tas tillvara på.

Annons

Annons

Digitala besök

Gunnarsson nämner ett exempel på samarbete som utvecklats mellan Oskarshamns ortopedklinik och Borgholms vårdcentral. Där kan primärläkaren i sällskap med sin patient koppla upp sig på videolänk mot ortopeden för konsultation.

Det här leder till att primärvårdsläkaren kan hjälpa patienten med kanske både undersökningar och behandlingar som ortopeden föreslår. Patienten behöver inte remitteras och bli väntande, eller åka iväg för att bedömas.

Gunnarsson lyfter också vikten av information. Det ska blir tydligare för patienten vem som är den fasta vårdkontakten och hur man når den. Utredningen förslår därför att all information samlas digitalt på ett ställe. Likaså bör en förteckning över tillgängliga vårdplatser sammanställas, så att det tydligt går att se var tillgänglig vård finns att få.

Kostnader

Frågan är vad prislappen blir när ett helt system ska reformeras.

Jag ser inte framför mig att det här är förknippat med så mycket kostnader. Men det får analyseras vidare förstås, svarar socialminister Lena Hallengren (S).

TT: Givet att delar av det här genomförs, när kan vi vänta oss en förändring, när krymper vårdköerna till acceptabel nivå?

Jag tror att det inte ska behöva ta så många år att avverka de här köerna. Vi har lagt det här förslaget om ändringar till januari 2025, säger utredaren Gunilla Gunnarsson, och tillägger:
Det är några år dit och man har möjlighet att arbeta med det här. Då utgår vi från att vi inte drabbas av någonting liknade covid-pandemin igen, utan att vi har en rätt så normal situation.

TT: Och vilken nivå kan vi vänta oss att vi är på då, om ungefär tre år?

Vi vill se att det vänder, att vi har en vårdproduktion som gör att det kommer ut fler patienter än det går in i systemet, säger Gunnarsson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.