Sis höjer säkerheten för att stoppa rymningar

Malin Östling, verksamhetsdirektör för Sis ungdomsvård söder, tycker det är jätteolyckligt och allvarligt att de två unga män som fritogs under vapenhot från Råbyhemmet fortfarande inte har kommit tillbaka.
Malin Östling, verksamhetsdirektör för Sis ungdomsvård söder, tycker det är jätteolyckligt och allvarligt att de två unga män som fritogs under vapenhot från Råbyhemmet fortfarande inte har kommit tillbaka.
BrottTT

Efter sommarens tre fritagningar av tre unga män som är dömda för mord och mordförsök skruvar Sis upp takten för att förhindra rymningar och satsar på bättre skalskydd, larm och lås. Men mer kan behövas.

Annons

Annons

Oljan vid vägen på baksidan av ungdomshemmet Råby utanför Lund är det sista spåret efter de två unga män som fritogs under vapenhot från Råbyhemmet den 19 augusti. Arkivbild.
Oljan vid vägen på baksidan av ungdomshemmet Råby utanför Lund är det sista spåret efter de två unga män som fritogs under vapenhot från Råbyhemmet den 19 augusti. Arkivbild.
Sedan fritagningen av två unga män från ungdomshemmet Råby utanför Lund har Sis ökat takten i arbetet med att förhindra fritagningar och avvikningar. Arkivbild.
Sedan fritagningen av två unga män från ungdomshemmet Råby utanför Lund har Sis ökat takten i arbetet med att förhindra fritagningar och avvikningar. Arkivbild.

På Statens institutionsstyrelses ungdomshem finns ungdomar mellan 16 och 19 år som har dömts till sluten ungdomsvård för grova brott som mord, dråp, sexualbrott och rån. Just nu finns det 62 intagna och ungefär en fjärdedel av dem är gängkriminella, enligt Malin Östling, verksamhetsdirektör för Sis ungdomsvård söder.

I slutet av juli fritogs en 18-årig morddömd, gängkriminell man under en permission i Kungsbacka. Några veckor senare, på kvällen den 19 augusti, fritogs två gängkriminella under vapenhot mot personalen på Råby ungdomshem utanför Lund. Flera utomstående personer riktade vapen mot personalen som tvingades låsa upp och släppa ut ungdomarna.

På fri fot

Nu har det snart gått en månad sedan den senaste fritagningen och trots att rikslarm gått ut är de fortfarande på fri fot, enligt polisen.

Det är jätteolyckligt och allvarligt för varje dag som går. Om de kommer tillbaka får man göra någon form av ny riskbedömning och placera dem på ett hem med bättre yttre säkerhet, säger Malin Östling, och tillägger:
Det finns en överhängande risk att de fritagna begår brott, eftersom det finns kopplingar till gängkriminalitet.

Det har skett åtminstone en väpnad fritagning från ett av Sis ungdomshem tidigare. Det var i december 2015 då en maskerad beväpnad man fritog en intagen vid Sirius ungdomshem i Ulleråker.

Det går inte att bortse från att samhällsutvecklingen med gängkriminalitet och tillgång på vapen är ny även för oss. Vi har inte riktigt levt med den riskbilden under skinnet, säger Malin Östling.

För Sis har det nu blivit uppenbart att ungdomshemmen behöver ett bättre skalskydd.

Vi är inte rustade för väpnade hot på det sättet. Jag vet inte heller i vilken mån vi ska vara det generellt utifrån att det är en mindre grupp kriminella av den här kalibern. Men jag tycker att den här gruppen med grovt kriminella och allmänfarliga personer måste omges av en högre säkerhet, säger Malin Östling.

Annons

Annons

Saknar underrättelser

För att möta utvecklingen har Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark fattat beslut om en helt ny säkerhetsorganisation i hela myndigheten. Det finns också redan beslut om säkerhetshöjande åtgärder, bland annat perimeter- och skalskydd, larm och lås.

Det är inte så att säkerheten behöver höjas rätt över, utan vi behöver säkerhetshöja på vissa institutioner för att hantera en mer kriminellt belastad grupp. Samtidigt vill jag poängtera att de flesta som är dömda till sluten ungdomsvård och finns hos oss inte är gängkriminella. Vi kan inte anpassa hela verksamheten efter dem, säger Malin Östling.

Sis saknar dock en del verktyg som krävs för att det förebyggande säkerhetsarbetet ska fungera effektivt.

Vi är inte skyddsklassade och har inte tillgång till underrättelser av det slag som kriminalvården och polisen har, säger Malin Östling.

För att Sis ska få tillgång till den typen av systematisk information skulle det, enligt Malin Östling, behövas lagändringar.

Vi behöver ändrade förutsättningar för det. Gängkriminalitet är ett besvärligt begrepp, särskilt för oss som inte har tillgång till underrättelse. Det är ju inte så att de informerar oss om att de tillhör en konstellation eller så.

TT: Kan det vara så att de gängkriminella styr avdelningar?

Det kan vara så, men det arbetar vi hårt emot. Vi har vettiga aktiviteter och så personaltätt som möjligt för att de inte ska få fritt spelrum. Men det kan vara svårt att etablera kontakter i den här gruppen. De är unga och deras konsekvenstänk kanske inte är helt utvecklat. De är odödliga i sin värld och tar stora risker.

Bättre rustade

Fackliga representanter för både Seko och ST anser att det blivit svårare att begränsa de intagnas tillgång till mobiltelefoner och internet sedan barnkonventionen blev lag, vilket gjort det lättare för intagna att beställa droger och hålla kontakt med sina gäng exempelvis inför fritagningar.

Malin Östling tycker det är olyckligt om man kopplar ihop barnkonventionen med intagnas tillgång till mobiltelefoner och internet. Däremot håller hon med om att Sis behöver bli bättre på att hantera begränsningar i förhållande till rättigheter.

Det skulle också underlätta med lagstöd för mer generella beslut i vissa lägen. I dag måste vi fatta individuella beslut som omprövas var fjortonde dag.

Hon vill framhålla att Sis verksamhet är inriktad på att påverka ungdomar i positiv riktning och den vägen minska risken för återfall i brott.

Vi har gjort stora satsningar på skolan och påverkansprogram och det gör stora skillnader för våra ungdomar. Med bättre utbildning blir de bättre rustade för livet, säger Malin Östling.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons