A-
A+

Små men otillräckliga framsteg för miljömålen

Sverige når, eller är nära att nå, fyra av 16 uppsatta miljökvalitetsmål. Arkivbild.
Sverige når, eller är nära att nå, fyra av 16 uppsatta miljökvalitetsmål. Arkivbild.
MiljöTT

Små framsteg har gjorts när det kommer till att klara Sveriges 16 uppsatta miljömål. Fortfarande är politiken som förs dock långt ifrån tillräcklig, visar den nya stora utvärderingen från Naturvårdsverket.

Annons

Annons

Fjällugglan är en av många arter som är akut hotat i Sverige. Arkivbild.
Fjällugglan är en av många arter som är akut hotat i Sverige. Arkivbild.
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén. Arkivbild.
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén. Arkivbild.

Det är inte enkom nattsvart läsning när Naturvårdsverket presenterar hur det går med de 16 nationella miljökvalitetsmålen och möjligheterna att nå dem till 2030.

Utvärderingen görs var fjärde år och utgör grunden för den svenska miljöpolitiken. Sedan tidigare har målet “Skyddande ozonskikt” varit det enda som uppnåtts, medan målet om “Säker strålmiljö” ansetts som nära att nås.

För första gången bedöms numera även målen om “Frisk luft” och “Giftfri miljö” vara nära att nås.

Man ser att åtgärder inom EU:s kemikaliestrategi och arbetet inom den europeiska gröna given i stort sett kommer att vara genomförd till 2030. Sedan har halterna av både kvävedioxid och små partiklar visat en nedåtgående trend och har gjort så länge, säger Annemay Ek, projektledare för utvärderingen på Naturvårdsverket.

Det övergripandet syftet med målen, som beslutades av riksdagen 1999, är att lösa de miljöproblem som finns till kommande generationer.

"Det är glädjande när vi ser att miljöarbetet ger resultat, men det är också tydligt att det behövs omfattande och brådskande åtgärder inom ett flertal områden", säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, i en kommentar.

Negativt för grundbultar

Trots att det rör på sig på vissa håll går det samtidigt i fel riktning på många andra viktiga områden.

Övriga 12 miljömål nås för tillfället inte till 2030. Bland de är utvecklingen dessutom negativ på de två områden som Naturvårdsverket bedömer har allra störst prioritet: ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

De är grundbultar i mångt och mycket. Det behövs fungerande ekosystem och biologisk mångfald för att kunna ha en fungerande natur och miljö, säger Annemay Ek.

Gällande klimatet är mycket vid det här laget redan känt. De globala utsläppen fortsätter att öka och medeltemperaturen med den. För svensk del märks klimatförändringarna av på flera håll, enligt utvärderingen. Förhöjda havsnivåer längs kusterna, en trädgräns som höjs i fjällen, en förkortad snösäsong och mer frekventa extremväder, för att nämna några exempel.

När det kommer till hotet mot den biologiska mångfalden pekas markanvändningen inom jord- och skogsbruket ut som det med störst påverkan. Enligt SLU Artdatabanken hyser odlingslandskapet och skogslandskapet tillsammans mer än 75 procent av Sveriges rödlistade arter, främst orsakat av antingen igenväxning eller avverkning.

Framsteg inom klimatet och biologisk mångfald är direkt avgörande för att klara flera av de andra målen, som "Storslagen fjällmiljö", "Levande skogar" och "Levande sjöar och vattendrag".

Enligt Annemay Ek är det tydligt vad politiken behöver fokusera på.

Klimatförändringarna påverkar möjligheten att nå nästan alla de andra målen. Därför är det viktigt att förhindra mer utsläpp och bevara biologisk mångfald, som många gånger är en garant för att stå emot risker för översvämningar, torka och bränder, säger hon.

Annons

Annons

Miljöåtgärder inte lönsamma

I utvärderingen passar Naturvårdsverket även på att presentera flera konkreta förslag till regeringen.

Flera av dem bygger på att kompensera mark- och skogsägare i arbetet med att bevara viktiga miljöer eftersom det ofta inte är det mest lönsamma alternativet.

Det handlar bland annat om att restaurera och sköta ängs- och betesmarker, som är bland de artrikaste miljöerna i landet, men också att skydda gammal naturlig skog från att avverkas.

Ett annat viktig åtgärd är våtmarkerna, och återställandet och bevarandet av dem. Att regeringen under hösten beslutade om en permanent satsning på våtmarker beskriver myndigheten som "mycket positivt".

Det är typiskt en sådan åtgärd som bidrar till både minskade utsläpp och biologisk mångfald, säger Annemay Ek.

På andra håll har regeringens utlovade våtmarkssatsning ifrågasatts. Både experter och miljöorganisationer har pekat på att satsningarna på våtmarker i själva verket rör sig om en minskning jämfört med förra årets budget.

Även om trenden de senaste åren gått från att vara negativ till neutral när det gäller målet om "Myllrande våtmarker" är satsningarna enligt Naturvårdsverket otillräckliga för att klara målet till 2030.

"Saknas inte lösningar"

Enligt Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, är utvärderingen av Sveriges miljömål en oroande läsning, inte minst med tanke på regeringens minskade miljöbudget.

Det positiva är att det går att vända om man vidtar rätt åtgärder, men det som oroar är att så många viktiga miljömål inte ser ut att uppnås, och att den politik som förs inte på långa vägar är så kraftfull som den skulle behöva vara, säger hon.

Karin Lexén tycker det är viktigt att påpeka att Naturvårdsverkets arbete är gjort utifrån forskning och vetenskap, och de naturvetenskapliga förutsättningarna som råder – inte utifrån ekonomi. Med det sagt saknas inte lösningar som fungerar för alla parter.

Miljöpolitiken behöver inte stå i motsats till en god ekonomisk utveckling eller lönsamhet, utan det handlar om att våga ta ett omtag, säger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.