A-
A+

Sommarskola – sista rycket för alla trötta

Sommartider hej, hej - men ledigheten dröjer för en del lärare och elever. Bilden från en skolavslutning före pandemin och dess restriktioner.
Sommartider hej, hej - men ledigheten dröjer för en del lärare och elever. Bilden från en skolavslutning före pandemin och dess restriktioner.
UtbildningTT

Grund- och gymnasieskolor har riggat för sommarskola för alla elever som behöver läsa ikapp. Behovet är stort efter tre terminers pandemi, men det blir ingen trängsel.

Orsak: Skolan är utmattad.

Annons

Annons

Många har uttryckt oro för det kunskapstapp som distansundervisningen medfört. Oron gäller elever som man vet behöver extra stöttning och elever som helt enkelt tappat motivationen under pandemin.

För att i viss mån kompensera för detta har regeringen lättat på reglerna så att skolorna ska ha större möjligheter att erbjuda undervisning även under loven. Lättnaderna innebär bland annat att de som undervisar på loven inte behöver ha lärarlegitimation.

Men trots elevernas behov blir det med all sannolikhet ingen lovskola av storformat denna sommar.

Många kommuner vi har kontakt med beskriver att de i början av året riggat för en sommarskola i större omfattning än normalt, men att det inte blir så, säger Monica Sonde, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Låg motivation

Kommunerna är ett 60-tal, av olika storlek och geografiskt utspridda, som SKR haft kontinuerlig kontakt med under pandemin. De vittnar om ett allmänt behov av just sommarlov för att samla krafter:

Jag tror att de två huvudskälen är att det varit svårt att motivera lärare att kliva in och att det också varit svårt att motivera elever att orka en gång till, säger Monica Sonde.

Till bilden hör också att skolor mer än tidigare haft extra undervisning samt lovskola under terminerna, alltså under höst-, sport- och påsklov, förklarar Monica Sonde.

Jag tror att det har varit bra att ha prioriterat loven under terminerna. Det har underlättat för eleverna i den fortsatta undervisningen efter lovet.

Annons

Annons

Ingen konkurrens

Det utgår statsbidrag för lovskola, vilket Skolverket sköter. Först i augusti kommer det att visa sig hur mycket av potten som tagits i anspråk. Men Skolverket ser samma hinder som SKR:

Det har varit väldigt stora utmaningar under det senaste året. Jag tror inte att det blir någon stor konkurrens kring medlen. Lärarna är trötta, de har gått på högvarv så länge och även eleverna är trötta, säger enhetschef Sofie Lundkvist.

Året före pandemin, 2019, användes endast 40 procent av bidragspotten. I fjol utökades anslaget, men efterfrågan ökade inte i samma omfattning. Mot den bakgrunden talar lite för att årets anslag används fullt ut.

Behovet ser inte ut att vara större, sett till utfallet. Men vi hoppas att den här typen av satsning ska utnyttjas i högre utsträckning än hittills, säger Sofie Lundkvist.

Hon påpekar att det också ges bidrag till läxhjälp, vilket är mer efterfrågat.

Läxhjälpen kan ju ges på håltimmar och direkt efter skoldagen, och är kanske ett mer flexibelt verktyg.

Sofie Lundkvist betonar också att det kommer att ta tid att hämta igen den kunskap eleverna inte fått under pandemin.

Jag välkomnar verkligen regeringens förlängning av lättnaderna till minst augusti 2022. Stadigvarande insatser som huvudmän kan räkna med är vinnande. Man behöver jobba systematiskt, säger hon.

Bakvänd

SKR:s och Skolverkets bild stämmer överens med Lärarförbundets. Trots möjlighet till lönetillägg på upp mot 200 procent säger åtta av tio tillfrågade lärare nej till lovtjänstgöring, enligt en enkät Läraren.se gjort. Enkäten kan inte användas för statistiska slutsatser, påpekar tidningen, men resultatet är i linje med Lärarförbundets uppfattning:

Hela konstruktionen med lovskola är bakvänd. Varken lovskola eller läxhjälp löser det som ligger bakom skolmisslyckande, nämligen resursbrist och lärarbrist. De brister som pandemin blottat och förstärkt är brister som svensk skola dragits med länge, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.

Lärare hon talar med vittnar om att de elever som tappat mycket under pandemin är elever som även i vanliga fall skulle behöva extra insatser, men inte alltid får det.

- Därför behövs långsiktiga nyinvesteringar, så att alla elever får samma chans.

Därmed inte sagt att lovskolan ska skrotas – den kan vara bra för dem som behöver skriva ett prov eller ta igen ett enstaka moment.

Men på det stora hela fungerar inte skolan så. Det man inte klarat på nio år kan man inte täppa till på en vecka eller två. Det blir plåster på något som behöver helt andra mediciner, säger Johanna Jaara Åstrand.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!