A-
A+

Sparklubben i EU: Skulderna måste ner

Finansminister Magdalena Andersson på väg in till ett EU-finansministermöte i Bryssel i somras. Under helgen möts hon och hennes kollegor i Slovenien.
Finansminister Magdalena Andersson på väg in till ett EU-finansministermöte i Bryssel i somras. Under helgen möts hon och hennes kollegor i Slovenien.
EUTT:s korrespondent

Snällare budgetregler och mer gemensamt lånande i EU för att få fart på ekonomin? Nej, nej, svarar Sverige och en sju andra länder i ett gemensamt utspel till stöd för reglerna om sparsamhet.

Annons

Annons

För att hantera effekterna av coronapandemin har EU-länderna gått med på att låta EU-kommissionen låna ihop enorma stödsummor, samtidigt som normala regler om budgetunderskott och statsskuld har satts på paus.

Fast snart är det dags att återgå till det normala igen. Det manar åtminstone Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Nederländerna, Lettland, Tjeckien och Slovakien i ett gemensamt brev inför EU-ländernas informella finansministermöte i Slovenien under fredagen och lördagen.

"Minskning av alltför stor skuldnivåer måste fortsatt vara ett gemensamt mål. Fördragen. . . ålägger alla medlemsländer att undvika och åtgärda för stora underskott", heter det i brevet, som bland andra nyhetssajten Politico Europe rapporterat om.

"Ordning och reda"

Finansminister Magdalena Andersson (S) anser att pandemitidens ekonomiska krisåtgärder inte hade behövts om alla hade skött sig från början.

Lärdomen från den här krisen är ju att det är väldigt bra att ha en statsskuld på en rimlig nivå. Det är så man bygger buffertar för kriser. Det är inte minst för att många länder gick in i den här krisen med för hög statsskuld som vi var tvungna att komma till undsättning via den här återhämtningsfonden, säger Andersson på väg in till mötet i Brdo, norr om Ljubljana.
Den här krisen lär oss verkligen läxan hur viktigt det är att långsiktigt ha ordning och reda i statsfinanserna, anser finansministern.

Annons

Annons

Eurosystem?

De åtta ländernas brev är ett tydligt svar från de mer sparsamma länderna till de länder som gärna vill se ett fortsatt lånande och fortsatta undantag från EU:s stabilitets- och tillväxtsregler.

Frankrike, Italien och Spanien har alla talat sig varma för en fortsättning. De har även stöd från EU-parlamentets stora socialdemokratiska partigrupp, som vill skapa ett permanent lånesystem inom eurozonen för att kunna hantera framtida kriser.

Vad euroländerna gör är ju en fråga för dem, men jag kommer alltid att vara ansvarstagande med svenska skattebetalares pengar. För att man långsiktigt ska kunna trygga välfärden och trygga jobben i EU så är det viktigt att man har ordning på statsfinanserna, säger Andersson.

Inte som Juncker

Vid finansministermötet kommer hon att ha ett särskilt möte med tyske kollegan och partikamraten Olaf Scholz – som just nu är huvudfavorit till att bli ny förbundskansler i Tyskland efter kommande val den 26 september.

Om sin egen framtid som eventuell ny statsminister efter Stefan Löfven (S) säger hon dock inget nytt – även om hon i alla fall tycks avfärda tanken på att bli en svensk motsvarighet till EU-kommissionens förre ordförande Jean-Claude Juncker, som i flera år satt på dubbla poster i hemlandet Luxemburg.

Jag har inget nytt att säga. Det är en process som har sin gång. Alla jobbar utifrån sin tidsplanering och det förs fortfarande diskussioner runt om i hela landet.

TT: Jean-Claude Juncker kunde ju vara både finansminister och premiärminister samtidigt?

I ett något mindre land än Sverige, säger Magdalena Andersson på telefon från Slovenien.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!