A-
A+

Specialdomstolar spanskt vapen mot mansvåld

Spaniens kvinnorättsrörelse har fört en lång kamp för krafttag mot våld i nära relationer. Bilden är från en demonstration i Pamplona 2015.
Spaniens kvinnorättsrörelse har fört en lång kamp för krafttag mot våld i nära relationer. Bilden är från en demonstration i Pamplona 2015.
SpanienTT

Misshandlade kvinnor som polisanmäler får hjälp av en specialdomstol – inom tre dygn. Spaniens kvinnofridsdomare kan bland annat besluta om att omedelbart flytta förövaren från hemmet.

Och lagstiftningen tycks ha gett resultat.

Annons

Annons

Den har åtminstone lett till en högre tilltro till systemet hos offren. Och det är viktigt, säger kvinnorättsadvokaten Irene Ramírez.

Liksom resten av världen har Spanien stora problem med våld i nära relationer. Minst 14 procent av kvinnorna över 16 år har någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner eller expartner, enligt myndigheternas senaste stora undersökning från 2019.

Om man räknar in gärningsmän som offren har en annan relation till, exempelvis fäder, uppger över 20 procent att de någon gång utsatts.

Men det finns tecken på att det grövsta våldet kan ha minskat. Under flera år på 00-talet mördades över 70 kvinnor av sin partner eller expartner. Under de senaste fem åren har de årliga siffrorna pendlat mellan 45 och 55.

Nytt ramverk

Myndigheterna har numera kraftfulla verktyg att sätta in vid kvinnofridskränkning.

I centrum för systemet står de specialdomstolar som upprättades efter genomgripande lagförändringar 2004. Reformerna gav Spanien – som länge dragits med ett ultrapatriarkalt arv efter Franco-åren – ett av världens skarpaste juridiska ramverk på området.

En av grundpelarna har varit att stärka rättsväsendets kompetens. Åklagarna och domarna vid de så kallade Juzgados de Violencia sobre la Mujer får särskild utbildning i att hantera fall av våld mot kvinnor – både för att säkerställa effektiva processer och se till så att kvinnan och eventuella barn får det stöd och skydd som ofta är akut.

När en anmälan kommer in behandlas den i expressfart. Inom tre dygn ska domstolen ha hållit separata förhör med offret och förövaren för att göra en första bedömning av fallet. Vid risk för fortsatt våld kan domstolen utfärda en omedelbar skyddsorder. Den misstänkta förövaren kan då tillfälligt frihetsberövas, tvingas att tillfälligt flytta från hemmet, eller beläggas med kontaktförbud- och besöksförbud.

Annons

Annons

Slipper upprepade frågor

Samtidigt ska domstolen se till så att offret får tillgång till psykosocialt stöd.

En annan grundtanke med systemet är att försöka undvika att mötet med rättsväsendet blir ett nytt trauma. Kvinnan ska till exempel inte tvingas sitta i samma sal som förövaren. Dessutom ska specialdomstolarna avgöra även de efterföljande mål som kan uppstå, såsom vårdnadstvister. På så vis ska offret slippa genomgå flera ansträngande processer där hon gång på gång måste upprepa vad hon varit med om.

Försöken att förbättra den juridiska processen har gett resultat, säger Irene Ramírez vid organisationen Comisión de Malos Tratos a Mujeres, som bildades 1977 med målet att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Det viktigaste är kanske att det finns rätt till psykosocialt stöd under processen.

Det stora problemet är dock fortfarande alla fall som aldrig når rättsväsendet, betonar Irene Ramírez.

Av de över 1 000 kvinnor som mördats i Spanien sedan 2003 hade bara drygt 20 procent anmält att de utsattes för våld. Och bland de som orkar söka hjälp eller anmäla våldet dröjer det i genomsnitt närmare nio år innan de tar det steget, enligt en studie från 2019.

Fler fällande domar

Det är svårt att avgöra om Spaniens rättsliga åtgärder lett till en faktisk minskning av våldet mot kvinnor. Anmälningarna har fortsatt att öka något, vilket visar att problemet är fortsatt utbrett – men kanske också att fler utsatta kvinnor än tidigare anser att det är lönt att anmäla.

Spaniens reformer har lett till att fler rättegångar – numera drygt 70 procent – resulterar i fällande dom.

Det vi kan se är att det i dag finns en större tilltro till systemet, säger Irene Ramírez.
Lagarna har också bidragit till att sätta ljuset på att detta är strukturella problem, som beror på att vi lever i ett patriarkalt samhälle.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!