Statsvetare: "Ser totalt låst ut"

Statsminister Stefan Löfven (S) håller tummarna för att parterna ska börja förhandla igen. Arkivbild.
Statsminister Stefan Löfven (S) håller tummarna för att parterna ska börja förhandla igen. Arkivbild.
PolitikTT

Uppsägningar av personliga skäl, undantag från turordningsreglerna, och den svenska modellens framtid. Det är några av frågorna som är på väg att lamslå svensk politik, och kan leda fram till ett nyval.

Eller? Tre statsvetare pekar ut fem olika scenarier som kan vänta.

Annons

Annons

Vänsterledaren Jonas Sjöstedts hårda linje i las-frågan kan leda till ett extraval. Arkivbild.
Vänsterledaren Jonas Sjöstedts hårda linje i las-frågan kan leda till ett extraval. Arkivbild.

Efter en lång natts förhandlingar kom beskedet i förra veckan från arbetsmarknadens parter: Det blir ingen uppgörelse om las. Enligt januariavtalet ska regeringen nu gå vidare med det utredningsförslag som kom i våras, men om det sker hotar Vänsterpartiet med en misstroendeomröstning mot statsministern.

Och det handlar inte om tomma hot, enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Sedan januari 2019 har beskedet från V varit att det passiva stödet till regeringen är villkorat. Jag har svårt att se att man kan vika ifrån en mycket hård linje, det verkar som partiet är redo att driva hotet hela vägen, säger han.

Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, delar analysen.

Det här är ingen slutdemonstration från Jonas Sjöstedts sida, det här har han talat om sedan januariavtalet blev verklighet, säger hon.

Totalt låst läge

Nu ser statsvetarna flera scenarier framför sig. Det första, och som många – inte minst regeringen – hoppas på, är att parterna ska återuppta förhandlingarna och nå en uppgörelse.

Det är inte uteslutet att förhandlingarna tas upp igen. Det vore ett önskescenario från regeringens sida, och det finns ett starkt incitament för parterna att hitta en uppgörelse, säger Tommy Möller.

Marja Lemne pekar på att de pågående löneförhandlingarna kan göra det svårare för parterna att också börja förhandla las-frågan. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror möjligen att ett köttben från regeringen kan hjälpa till.

S skulle kunna hjälpa parterna att komma överens. Till exempel om LO går med på försämringar av las i utbyte mot att få något annat i stället, som generösa utbildningsinsatser bekostade av staten, säger han, och tillägger:
Men alla förhoppningar om nya förhandlingar bygger på att Sjöstedt väntar med att trycka på misstroende-knappen.

Om parterna inte börjar förhandla igen betyder det dock inte att det är regeringskris – det är fortfarande möjligt att hitta en politisk kompromiss mellan januaripartierna och V.

Men just nu ser det totalt låst ut. En kompromiss skulle kräva att C och L omprövar sin inställning, vilket inte lär hända. De har mycket att förlora på att vika ner sig i den här frågan, säger Tommy Möller.

Annons

Annons

Kan bli som 1990

Om Jonas Sjöstedt då väljer att trycka på knappen kommer regeringen tvingas avgå – förutsatt att partierna agerar som de sagt. Efter det finns flera möjligheter.

Löfven kan på förhand säga att det blir extraval om han röstas bort. Då kanske någon får kalla fötter och regeringen klarar sig, säger Jonas Hinnfors.

Om statsministern avsätts utan att själv utlysa nyval, eller extraval som det egentligen heter, väntar en situation som liknar den efter valet 2018. Talmannen Andreas Norlén får sondera terrängen i försök att hitta en ny statsminister. Men en flera månader lång process är inte att vänta denna gång, tror Marja Lemne

Jag har träffar Norlén och vet hur han är, han skulle inte dra ut på det här flera månader. Det är mycket möjligt att det slutar med att Löfven får bilda regering igen, säger hon.

Ett liknande scenario inträffade 1990, då Ingvar Carlssons regering avgick för att sedan återkomma.

Sannolikheten minskar

Slutligen kan ett extraval vara en möjlighet. Något som inte skett på mer än 60 år.

Vi har en del som pekar mot extraval. Partierna är dock i grunden tveksamma till det, och vi har det väldigt sällan, senast 1958. Sannolikheten för att partierna vill ha ett extra val minskar också ju närmare det ordinarie valet vi kommer, säger Tommy Möller.

Om ett extraval skulle ske, skulle nästa ordinarie val fortfarande inträffa som planerat 2022.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons