A-
A+

Strul hemma kan gå ut över Macrons EU-roll

Frankrikes president Emmanuel Macrons regering, ledd av premiärminister Élisabeth Borne (i bakgrunden), kan inte längre luta sig mot en parlamentarisk majoritet. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macrons regering, ledd av premiärminister Élisabeth Borne (i bakgrunden), kan inte längre luta sig mot en parlamentarisk majoritet. Arkivbild.
FrankrikeTT

Emmanuel Macron har blickat bortom Frankrikes gränser, men kan behöva hålla ögonen på situationen på hemmaplan.

Frankrikes president har höga ambitioner för EU-samarbetet, men tappet i parlamentsvalet kan påverka hans roll som ledarfigur.

Det finns en risk att det inrikespolitiska kommer att kräva mer av honom, säger statsvetaren Göran von Sydow.

Annons

Annons

Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps). Arkivbild.
Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps). Arkivbild.

Under våren och försommaren har det varit intensiva valrörelser i Frankrike, men president Macron har hållit sig i bakgrunden. När han har synts till har han pratat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, besökt Ukraina eller framträtt i andra sammanhang där han har framstått mer som en president än som en presidentkandidat. Kritiker har anklagat honom för att aktivt försöka hålla sig utanför den politiska debatten.

Det har försvagat hans egen politiska rörelse på det sättet. Han har i hög utsträckning personifierat sitt parti och den mittenrörelse han står för. Då finns det viss anledning till att man inom rörelsen diskuterar frågan huruvida hans upptagenhet har gått ut över valkampanjerna, säger Göran von Sydow, som är chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

I helgens avgörande omgång i valet till den franska nationalförsamlingen tappade presidentens mittenkoalition den majoritet som den haft de senaste fem åren.

"Svårt att navigera"

Radikala krafter växer till både höger och vänster om Macron, med två profilerade EU-skeptiker i vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon och nationalisten Marine Le Pen.

Frankrikes president har dock relativt stora befogenheter, inte minst inom utrikespolitiken, och valtappet innebär inte nödvändigtvis att hans mandat undergrävs.

Men det är klart att själva utfallet i parlamentsvalet gör att det blir mer instabila politiska förhållanden i Frankrike. Det blir svårt att navigera fram och se hur man ska bilda majoriteter under den innevarande mandatperioden, säger Göran von Sydow.
När det gäller Europa- och utrikespolitiken så har presidenten en väldigt stor roll. Och Macron kommer nog i ganska hög utsträckning fortsätta sin politiska dagordning och vilja vara pådrivande.

Annons

Annons

Olika ingångar

Jean-Luc Mélenchon ställer stora krav på reformer av EU och har sagt att ett Frankrike under hans styre inte kommer att lyda under unionens lagstiftning där den går på tvärs med hans önskade omvälvningar.

Marine Le Pen, som förr gärna lyfte fram sin goda relation till Vladimir Putin, har tonat ned tidigare önskemål om att Frankrike ska lämna unionen. I stället lobbar hon för att förändra den "från insidan".

Hypotetiskt skulle de kunna göra gemensam sak för att försöka hindra Emmanuel Macron i vissa EU-relaterade frågor, men det är föga troligt. I viss mån har bägge oppositionsledarna tonat ned sin EU-kritik, bedömer Göran von Sydow.

Jag har svårt att se att flankerna skulle samarbeta. Däremot lär de vara starkt kritiska till Macron och den politik som förs av den tillträdande regeringen och majoriteten, men den kommer kanske delvis att riktas mot andra saker.

Geopolitisk aktör

En mindre medgörlig nationalförsamling kommer att orsaka Emmanuel Macron huvudbry på flera sätt. Det finns en risk att det kommer att krävas mer av honom på hemmaplan framöver, enligt von Sydow.

Och det gör att hans handlingsutrymme och förmåga att leda på det utrikespolitiska och EU-politiska planet blir något mindre, säger han.

I det omvärldsläge som råder är diskussionen om EU som en enad geopolitisk aktör av särskild vikt.

Det är ett område där Frankrike har velat mycket och man kommer säkert fortsätta vilja det. Men en försvagad Macron kanske kan ta lite mindre av den typen av ledarskap, för att nämna ett område.

Vid månadsskiftet lämnar Frankrike över ordförandeklubban i EU till Tjeckien. Ett halvår senare, vid årsskiftet 2022–2023, är det Sveriges tur.

Rättad: I en tidigare version av texten stod det felaktigt att en fransk minister inte lyckades bli omvald.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.