A-
A+

Svantesson: Budgeten blir återhållsam

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar sin första budget. Arkivbild.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar sin första budget. Arkivbild.
PolitikTT

Regeringens första budget innehåller satsningar på minst 30 miljarder kronor.

Men finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar vikten av återhållsamhet.

Annons

Annons

Klockan 8 på tisdagen lägger hon fram regeringens första budgetproposition i riksdagen. Enligt Svantesson är utgångspunkten för budgeten att se till att svensk ekonomi kan stå emot de stå emot de svåra ekonomiska tiderna som väntar.

Det läget vi befinner oss i är väldigt dystert. Då handlar det om att stötta hushåll och företag, utan att inflationen stiger, säger Elisabeth Svantesson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Flera nyheter från budgetpropositionen har redan presenterats. Den hittills största satsningen är sänkt energiskatt på bensin och diesel i tre år för 6,8 miljarder kronor.

En annan stor satsning är att den tillfälligt höjda a-kassenivån under pandemin permanentas för 5,8 miljarder kronor.

Sammanlagt har budgetsatsningar för cirka 30 miljarder kronor aviserats hittills.

Största satsningen

Svantesson har försäkrat att alla nya utgiftsökningar och skattesänkningar utöver det så kallade reformutrymmet på 30 miljarder kronor ska finansieras, framför allt med besparingar på annat håll i statsbudgeten.

Till exempel sparar regeringen in 7,3 miljarder kronor på biståndet, 750 miljoner på järnvägsunderhåll och ett par hundra miljoner på färre kvotflyktingar nästa år.

På måndagen aviserade regeringen också att klimatbonusen för bland annat dem som köper elbilar stoppas från onsdag. Enligt Elisabeth Svantesson handlar det bland annat om att bonusen blivit en mycket dyrare reform än väntat.

Den kostar otroligt mycket pengar. I år har det växt till 7 miljarder kronor och det blir kostsamt, då måste man prioritera, säger Elisabeth Svantesson i Nyhetsmorgon.

Besparingarna gör att regeringen har ytterligare kanske runt tio miljarder kronor att spendera. Om man vill.

I en debattartikel i DN skriver Svantesson att man i budgeten stärker vuxenutbildningen för att motverka arbetslöshet, att det ska bli mer lönsamt att arbeta efter pension samt att investeringar i forskning och utveckling ska bli mer lönsamma.

Annons

Annons

Press på mer

Det finns press på regeringen att mer måste göras än den aviserade skattesänkningen på bensin och diesel, höjt reseavdrag och den elpriskompensation Svenska Kraftnät ska betala ut i vinter.

Fler tunga Skånemoderater är missnöjda med elpriskompensationen. De anser att den inte är detsamma som det högkostnadsskydd som Moderaterna lovade i valrörelsen.

"Staten varken kan eller bör kompensera för samtliga prisökningar som nu sker", står det i Svantessons debattartikel.

Moderaterna har också lovat sänkt skatt i form av ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pensioner.

Frågan är om det blir sådana skattesänkningar redan nästa år eller först senare i mandatperioden.

Kommer senare?

"Framöver behöver den ekonomiska politiken också fokusera på strukturellt riktiga reformer som förbättrar arbetsmarknaden och förutsättningarna för tillväxt", skriver de fyra partiernas företrädare.

Förutom skattesänkningar under mandatperioden, så har deras partier utlovat en bidragsreform.

"Egen försörjning och att det lönar sig bättre att arbeta är det bästa sättet att stärka ekonomin hos de svenska hushållen" skriver de fyra.

Inför denna budget har regeringen även press på sig från kommunerna. De går miste om elva miljarder i tillfälliga pandemibidrag som upphör nästa år. Samtidigt ökar deras kostnader på grund av inflationen.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner behöver de ökade statsbidrag för att täcka ett ekonomiskt hål på 20 miljarder. Annars hotar kraftiga nedskärningar i vård, skola och omsorg.

Skolan, sjukvården och äldreomsorgen påverkas ju också av de högre priserna och därför måste regeringen orka prioritera de här verksamheterna, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Om statsbidragen inte höjs står kommunpolitikerna inför ett svårt val, enligt henne.

Antingen så tvingas kommuner och regioner att göra stora nedskärningar med längre köer till sjukvården, ännu mer stressad hemtjänstpersonal och större barngrupper i förskolan som följd. Eller så tvingas de nu höja skatten för vanliga löntagare, säger S-ledaren.

Regeringen har aviserat satsningar på vården och skolan på 3,6 miljarder kronor. Det är dock oklart om hela den summan handlar om nya pengar eller om en del är omfördelningar inom samma område.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.