A-
A+

Svensk fågel slår ifrån sig kritik om kyckling

WWF har i sin köttguide granskat matvaror, däribland svensk kyckling, utifrån kriterier om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Arkivbild.
WWF har i sin köttguide granskat matvaror, däribland svensk kyckling, utifrån kriterier om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Arkivbild.
LivsmedelTT

Världsnaturfonden (WWF) uppmanar konsumenterna att undvika svensk kyckling i årets köttguide. Men branschorganisationen Svensk fågel håller inte med om kritiken.

Annons

Annons

Svensk kyckling har fått rött ljus i årets köttguide från WWF, och konsumenterna uppmanas "undvika eller ställa högre krav på varan". Det gäller dock inte kyckling som är kravmärkt, ekologisk eller Svenskt sigill klimatcertifierad.

Anledningen till att den svenska kycklingen rödlistas är att WWF skärpt kriterierna för både klimat och djurvälfärd. Kravet innefattar nu att producenterna ska ha kycklingraser som växer långsammare, eftersom de snabbväxande raserna ofta drabbas av smärta och benproblem.

Håller inte med

Branschorganisationen Svensk fågel håller dock inte med om WWF:s slutsatser. Istället menar man att den svenska kycklingen har blivit klimatvänligare de senaste åren.

Den har i dag en lägre klimatbelastning enligt oberoende studier och ligger därmed under med råge i de nya gränsvärdena från WWF. Den hållbarhetsanalys som har gjorts visar att 97 procent av våra kycklingbönder använder förnybar energi, säger Maria Donis, vd på Svensk fågel och fortsätter:
Bland annat använder man sig av biogasuppvärmning i stallarna, värmeväxlare för att återanvända värmen och allt fler har installerat solenergi på taket. Allt detta sammantaget har man inte tagit hänsyn till när man har gjort den här bedömningen.

Annons

Annons

Snabbväxande raser

I genomsnitt lever en kyckling i cirka fem veckor på gården innan slakt. Branschorganisationen delar dock inte bilden av att de snabbväxande raserna är ett problem för djurvälfärden.

Det handlar om fem till tio dagar längre som man har djuren i stallarna. Det är inte antalet dagar som avgör om kycklingarna mår bra eller inte utan hur man sköter djuren, vilken kvalitet man har på sina kycklingstallar och vad man ger för foder, säger Maria Donis.

Görs kontroller

Hon säger att det görs regelbundna kontroller på gårdarna utifrån myndigheternas krav.

Det har även gjorts en beteendestudie som är inrapporterad till Jordbruksverket. I den kunde man inte se att det förekom benproblem eller att kycklingarna inte kan gå. Kycklingarna mår bra och det bästa kvittot på det är att vi har en väldigt, väldigt låg antibiotikaanvändning.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.