Sverige kan säga ja till EU-åklagare

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill att Sverige ska gå med i EU:s åklagarsamarbete Eppo. Arkivbild.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill att Sverige ska gå med i EU:s åklagarsamarbete Eppo. Arkivbild.
PolitikTT

Sverige är ett av få EU-länder som inte är med i EU:s åklagarsamarbete, Eppo.

Men nu visar en utredning hur det ska gå till att ansluta sig.

Annons

Annons

Annons

Annons

Länge var den svenska regeringen motvillig att gå med i Eppo. Varken den nuvarande eller tidigare regeringen såg nyttan med det nya samarbetet, som är inriktat på att bekämpa och utreda fusk och bedrägerier med EU-medel.

Men våren 2019 aviserade statsminister Stefan Löfven (S) att regeringen ändrat sig och en utredning tillsattes för att se om det finns några juridiska hinder för att ansluta sig.

Utredaren är nu klar med sitt uppdrag och föreslår vissa lagändringar, bland annat för att ge Eppo-åklagarna nödvändiga befogenheter och tillgång till information. Detta föreslås vara på plats den 1 mars 2022.

"Regeringen vill att Sverige ska gå med i Eppo. Samarbetet kommer att fylla en viktig funktion genom att utreda och åtala fusk med EU-medel", säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i en kommentar.

"Genom utredningens arbete kan hindren mot att Sverige ansluter sig till Eppo nu undanröjas."

Starten av Eppo har varit kantad av förseningar, men i höstas utsågs en chefsåklagare som ska leda myndigheten i Luxemburg. Det ska även finnas europeiska åklagare i varje deltagande medlemsland.

Förslaget kom redan 2013, men flera medlemsländer var motsträviga, däribland Sverige. Myndigheten fick därför sjösättas som ett samarbete mellan de EU-länder som ville vara med. I dag är det bara Sverige, Polen och Ungern som valt att stå utanför, samt Danmark och Irland. Men de två sistnämnda länderna har formella undantag på det rättsliga området i sina medlemsavtal.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons