Tingsrättschef: "Tidigare lät man det gå"

Ordningsvakter har blivit allt vanligare i på landets domstolar de senaste åren. Det rapporteras också betydligt fler ordningsstörningar. Arkivbild.
Ordningsvakter har blivit allt vanligare i på landets domstolar de senaste åren. Det rapporteras också betydligt fler ordningsstörningar. Arkivbild.
RättsligtTT

Att hantera grovt kriminella, som inte har något att förlora på att bete sig störande i rättssalen, är svårt som domare. Men att tala om generella problem med oordning vid rättegångar är missvisande och riskerar att skapa oro och rädsla, anser tingsrättschefer.

Annons

Annons

Annons

Annons

Förnedrande tillmälen, hot och tilltalade som måste visas ut ur salen. För en tid sedan rapporterade flera medier om "kaos" vid en rättegång vid Södertörns tingsrätt, vilket ledde till en debatt om ordningen i landets rättssalar.

Det är säkert ett mål där många inte har något att förlora på att vara stökiga, och det är inte lätt uppgift för en ordförande i det läget. Man kan ju inte hindra att någon säger någonting, då är det ju redan sagt, säger Lena Egelin, som är lagman och alltså högsta chef vid Solna tingsrätt.

"Nu är du tyst"

Hon är en av de 40 lagmän som svarat på en enkät som TT skickat ut, där tingsrättscheferna får ge sin syn på ordningen i domstolarna. Sju av tio lagmän svarar att den generellt är mycket god.

Sedan säger det sig själv att man kan inte alltid förvänta sig ett exemplariskt uppförande av människor som begått allvarliga brott. Visst förekommer det incidenter, som att en åhörare visas ut, men det sker snabbt och normalt sett utan att det påverkar förhandlingen nämnvärt, säger Lennart Strinäs, tf lagman vid Malmö tingsrätt.

Att visa ut någon ur salen är ett av verktygen som domaren, rättens ordförande, kan använda sig av att någon stör. Det är betydligt vanligare att man utvisar en åhörare än en part i det aktuella målet, enligt Strinäs:

Man kan behöva säga till parter att "nu är du tyst", men att man visar ut en åtalad är relativt sällsynt. Det beror på att de flesta inte tycker att det är någon bra idé att sitta och bråka inför rätten.

Annons

Annons

Inte lika noga

Han säger att han aldrig varit i närheten av vad som beskrivits vid Södertörns tingsrätt, vilket majoriteten av lagmännen i enkäten också uppger. Nio av tio svarar även att ordningsstörningarna har legat på ungefär på samma nivå de senaste åren. Statistik från Domstolsverket visar dock att rapporterade ordningsstörningar ökat kraftigt. Lena Egelin tror att förklaringen till detta kan vara en ökad rapporteringsbenägenhet:

Tidigare har man mer låtit det gå, man har inte varit så noga med att anmäla utan man tyckte att "jaja, det där ordnade ju sig". Så gjorde vi förr, men vi har blivit mycket mer noga och gör incidentrapportering för att exempelvis se hur behovet av ordningsvakter ser ut.

Lennart Strinäs påpekar att det är stor skillnad på ordningsstörningar:

Det kan vara sådant som hänt i Södertörns tingsrätt, sedan kan det handla om att en skolklass är på besök och någon inte kan hålla tyst och man ber den eleven gå ut – det är också en ordningsstörning i statistiken.

Oro och obehag

Lennart Strinäs gav sig själv in i debatten efter Södertörn-händelsen, då han upplevde att bilden blev missvisande när en enskild händelse togs som intäkt för att svenska domstolar generellt har ordningsproblem.

Om man sprider en oriktig bild kan det få klart negativa konsekvenser. Dels att folk läser om detta och känner ett större oro och obehag inför att komma till tingsrätten, dels i lite vidare bemärkelse där det kan minska förtroendet för domstolarna, säger han.

Lena Egelin håller med:

Det känns angeläget från vår sida att inte bilden är att det ska vara farligt och otäckt att komma till domstolen för att det är stökigt, för det är inte vår uppfattning att det är så.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons