A-
A+

Tung fartygstrafik genom känsligt naturområde

Varje år passerar omkring 35 000 fartyg genom det Natura 2000-område som omfattar Hoburgsbanken och Midsjöbankarna. Där finns bland annat hotade bestånd av tumlare och alfågel.
Varje år passerar omkring 35 000 fartyg genom det Natura 2000-område som omfattar Hoburgsbanken och Midsjöbankarna. Där finns bland annat hotade bestånd av tumlare och alfågel.
MiljöTT

Varje år passerar omkring 35 000 fartyg genom ett av Östersjöns känsligaste områden på svenskt vatten, trots ett utökat naturskydd.

Frågan är en trasslig väv av internationella regleringar, som miljö- och klimatminister Per Bolund skjuter framför sig.

Annons

Annons

Världshaven spelar en avgörande roll för jordens biologiska mångfald och för planetens förmåga att dämpa den globala uppvärmningen. Därför har FN utnämnt detta årtionde till Havsforskningens årtionde – och i dag, den 8 juni, är det Världshavens dag. Så hur bra är Sverige på att skydda känsliga havsmiljöer?

När det gäller till exempel övergödningen i Östersjön har man jobbat en del, även om det är ett långsamt arbete där resultaten kommer långt senare. Men när det gäller sjöfartens miljöpåverkan tycker jag inte att framstegen har varit tillräckliga, säger Kjell Larsson, professor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Som exempel pekar han på ett område söder om Gotland som omfattar Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Där finns ett rikt bottenliv som har visat sig spela en mycket viktig roll för många sjöfåglar, exempelvis den rödlistade alfågeln. Det är dessutom där som Östersjöns utrotningshotade bestånd av tumlare samlas varje sommar för att para sig.

Lagliga utsläpp

Området klassas som ett skyddat Natura 2000-område, där gränserna dessutom utökades 2016. Trots det är detta ett av Östersjöns hårdast trafikerade områden, som varje år passeras av cirka 35 000 fartyg. Förutom buller leder det till återkommande utsläpp och föroreningar, både avsiktliga och oavsiktliga.

Alla utsläpp av mineralolja som sker är olagliga, men däremot är det tillåtet släppa ut vissa mängder av kemikalier och biodiesel, som räknas som en kemikalie, säger Kjell Larsson.

Dessa lagliga utsläpp sker när kemikalietankfartyg rengör sina lasttankar efter lossning, förklarar Kjell Larsson. Det är en nödvändig procedur för att den nya lasten inte ska bli förorenad. Enligt reglerna får det då sköljas ut 75 liter kemikalier per tank, även i skyddade områden. Ett normalstort lastfartyg med lite drygt tio tankar kan alltså släppa ut närmare en kubikmeter kemikalier i havet per tvätt.

För en del kemikalier är det säkert en trivial effekt. Svavelsyra är till exempel inte särskilt farligt annat än väldigt lokalt när det späs ut i vattnet. Men andra saker är värre, och biodiesel är ju precis lika kletigt för djurlivet som vanlig diesel, säger Kjell Larsson.

Annons

Annons

Regler sätts av FN

De här bestämmelserna för utsläpp av kemikalier gäller i det som kallas för Sveriges ekonomiska zon, som börjar tolv nautiska mil från kusten. I ländernas ekonomiska zoner är det FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO som sätter reglerna, för att underlätta för den internationella sjöfarten. Det är även IMO som, efter förslag från kuststaterna, kan styra om sjöfart från skyddsvärda områden.

Men hittills har Sverige inte framfört några önskemål till IMO om att leda sjötrafiken utanför Natura 2000-området söder om Gotland. Det finns ingen nationell enighet om att det bör ske. Transportstyrelsen gör till exempel bedömningen att en omdirigering av sjötrafiken skulle innebära logistiska problem och dessutom leda till större utsläpp, eftersom fartygen då skulle tvingas köra en längre sträcka.

Det är dock en invändning som Kjell Larsson underkänner, med hänvisning till att fartyg som färdas på grundare vatten gör av med mer bränsle på grund av så kallade grundvatteneffekter. Därför skulle en modifiering av fartygsrutterna till djupare vatten endast leda till minimalt ökade utsläpp av avgaser, menar han.

"Ska utredas vidare"

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) hänvisar till de kommande havsplanerna när TT frågar vad han anser om den omfattande sjötrafiken vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Havsplanerna är en omfattande utredning som Havs- och vattenmyndigheten lämnade över till regeringen i slutet av 2019, men som fortfarande inte har beslutats.

"Generellt sett ska havsplanerna ge den vägledning som behövs för hur olika havsområden kan användas och ta hänsyn till de behov som finns till havs. Jag återkommer gärna med ytterligare svar när havsplanerna blivit beslutade", skriver Per Bolund till TT.

TT: Varför har beslutet dröjt så länge, och när kommer det?

"Arbetet med havsplanerna är en både viktig och komplex fråga. Därför har det krävt fördjupade överväganden i flera olika avseenden. Beslut om havsplanerna befinner sig nu i sitt slutskede och vi hoppas på att det ska vara klart före sommaren", svarar Per Bolund.

Kjell Larsson, som har studerat de föreslagna havsplanerna, är dock tveksam till om de kommer att leda till någon förändring av sjöfarten genom området.

Havsplanerna säger ingenting tydligt om fartygstrafiken. Utredarna tar inte ställning, utan skriver bara att de identifierar att det finns en konflikt som måste utredas vidare, säger Kjell Larsson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!