A-
A+

Tusentals ton kött hamnar inte på tallriken

Förlusterna av nötkött uppgick 2020 till hela 8 procent av produktionen, vilket motsvarar 13 000 ton nötkött i slaktad vikt. Arkivbild.
Förlusterna av nötkött uppgick 2020 till hela 8 procent av produktionen, vilket motsvarar 13 000 ton nötkött i slaktad vikt. Arkivbild.
LivsmedelTT

Tusentals ton kött och mjölk blir inte till livsmedel – vilket är en förlust för såväl djuromsorgen, effektiviteten och miljön, visar två nya rapporter.

Branschen säger att mer kan göras, men också att läget har förbättrats.

Annons

Annons

Förlusterna var större tidigare, säger Theres Strand, vice vd på Svenska Köttföretagen.

Det finns flera orsaker till förlusterna som uppstår när grisar, nötkreatur och mjölk inte kan gå vidare i livsmedelskedjan.

Skador och sjukdomar kan leda till att djur måste avlivas under uppfödningen. Och behandlas djuren med läkemedel under karenstid får varken kött eller mjölk bli livsmedel.

Alla som jobbar med djur har ambitionen att så många som möjligt ska vara friska och överleva. Det har vi jobbat med länge och – men vi är inte nöjda. Både ur ett svinnperspektiv och djuromsorgsperspektiv är det viktigt att djuren överlever, säger Theres Strand, vice vd på Svenska Köttföretagen.

13 000 ton

Förlusterna av nötkött uppgick 2020 till 8 procent av produktionen, vilket motsvarar 13 000 ton nötkött i slaktad vikt, visar två rapporter som Jordbruksverket tagit fram.

Motsvarande siffror för grisproduktionen var 3 procent och 7 000 ton i slaktad vikt. Av mjölkproduktionen blev 0,4 procent, motsvarande 11 000 ton mjölk, inte livsmedel.

Det låter väldigt mycket när man omvandlar det i till exempel matportioner, då blir det en hisnande summa. Men vi har förbättrat överlevnaden hela tiden. Vi har bättre djuromsorg, mer vacciner, bättre mediciner och inhysning. Förlusterna var större tidigare, säger Strand.

Skillnaderna mellan nötkött och gris förklarar hon med att det ofta är väldigt unga grisar som dör på gården, medan det är en större andel fullvuxna nötkreatur som avlivas på gård. Därav blir andelen i förlusterna i respektive grupp olika.

Annons

Annons

Mycket blodpudding

Dessutom är den totala slaktvikten olika för nöt och gris.

Det är svårt att jämföra siffrorna rakt av. Det är två olika djurslag och man kan inte jämföra dem direkt med varandra, säger Strand.

En av rapporterna visar även att drygt hälften av de ätbara biprodukterna – som blod, kind, hjärta och njure – från grisar och nötkreatur blev mat 2020. Det beror på att efterfrågan på dessa produkter är förhållandevis liten.

De 13 000 ton blod som inte blev mat hade kunnat räcka till 156 miljoner portioner blodpudding, enligt Jordbruksverket.

Konsumenterna kanske måste ändra inställning till vad vi äter. Vi kanske också behöver produktutveckla för att kunna använda biprodukterna på nya sätt, säger Strand.

Växthusgasutsläpp

Allt detta ger även miljö- och klimatpåverkan. 2020 gav förlusterna sammanlagt ett växthusgasutsläpp på nästan 330 000 ton koldioxidekvivalenter, visar rapporten. Det motsvarar 9 procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen.

TT: Så hur kan man minska förlusterna?

Vi får lägga mer pengar på forskning när det gäller djursjukdomar, jobba med bättre smittskydd och avelsverksamhet samt produktutveckling gällande foder och inhysningssystem.
Däremot kommer vi aldrig nå noll, det är omöjligt, konstaterar Strand.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.