A-
A+

Tv-recension: Max Anger håller inte för hel serie

Max Anger (Adam Lundgren) reser till S:t Petersburg för att leta efter sin flickvän Pashie (Evin Ahmad) i 'Max Anger – with one eye open'. Pressbild.
Max Anger (Adam Lundgren) reser till S:t Petersburg för att leta efter sin flickvän Pashie (Evin Ahmad) i "Max Anger – with one eye open". Pressbild.
Tv-recensionTT

Bra skådespelare gör vad de kan för att hålla intresset uppe, men tv-serien om Rysslandsexperten Max Anger blir för långdragen.

Annons

Annons

Linus Wahlgren och Joel Spira är några av de skådespelare som lyser upp en i övrigt medioker serie. Pressbild.
Linus Wahlgren och Joel Spira är några av de skådespelare som lyser upp en i övrigt medioker serie. Pressbild.

Medan man i våra grannländer till stor del satsar på att göra tv-serier baserade på originalmanus fortsätter svenska producenter att ösa ut serier baserade på litterära förlagor. Nu är turen kommen till Martin Österdahls böcker om Rysslandsexperten Max Anger. Det har hittills kommit tre böcker – den första, ”Be inte om nåd”, ligger till grund för den här serien.

Handlingen utspelas i slutet av 1990-talet. Evin Ahmad (från tv-serien "Snabba cash") spelar Pashie, som jobbar för ett telefonföretag, Telephonera, som håller på med förhandlingar med ett stort ryskt företag. Hon får reda på oegentligheter och åker till S:t Petersburg för att forska vidare – och försvinner.

Hennes pojkvän Max Anger (Adam Lundgren) får inte tag i henne och tar sig därför också till S:t Petersburg för att söka efter henne. Han får kontakt med taxichauffören Mira (den utmärkta Ieva Andrejevaite, klart bäst i hela serien), som blir hans chaufför och förtrogna. Men deras eftersökningar leder till att de snart är efterlysta av polisen och jagas av skjutglada gangsters med stöd högt uppifrån.

Samtidigt pågår ett politiskt spel hemma i Stockholm, där viktiga affärskontrakt ska skrivas under, där lojaliteterna ställs på prov och där det som händer Max och den försvunna Pashie kan vara avgörande för hela Rysslands framtid. Det finns också trådar som leder tillbaka till Max Angers eget förflutna.

Trots bra skådespelare (Linus Wahlgren överraskar som iskall lönnmördare) och bra tids- och miljöfärg saggar det rätt mycket. Åtta avsnitt känns för långt, även om tempot drivs upp i de sista avsnitten, med bland annat en väl iscensatt "shootout"-scen. Det hade nog kunnat bli en snabb och spännande långfilm, men det håller inte för en serie. Adam Lundgren är bra i huvudrollen och gör vad han kan för att hålla intresset uppe, men det räcker inte. Man ser ”Max Anger” med slött intresse, inte mer. Men jag blir inte förvånad om även de två andra Max Anger-böckerna blir tv-serier.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!