Universiteten kämpar mot digitala sabotage

'Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en', säger Kristofer Modig, lektor i biofysikalisk kemi.
"Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en", säger Kristofer Modig, lektor i biofysikalisk kemi.
UtbildningTT

Disputationer som saboteras av hakkors eller stötande bilder. Föreläsningar där åhörare plötsligt döper om sig till ett könsord.

Den snabba digitaliseringen av undervisningen det senaste halvåret har inte varit smärtfri, och universitetslärarna har tvingats lära sig att tackla sabotörer.

Annons

Annons

Universitetslektor Kristofer Modig har gjort om sitt arbetsrum på Kemicentrum i Lund till en liten studio. Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen.
Universitetslektor Kristofer Modig har gjort om sitt arbetsrum på Kemicentrum i Lund till en liten studio. Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen.
Mer jobb och mindre interaktion med studenterna – det är följden av digitala undervisningar, tycker universitetslektor Kristofer Modig.
Mer jobb och mindre interaktion med studenterna – det är följden av digitala undervisningar, tycker universitetslektor Kristofer Modig.

Mer än hälften av de svenska universitet och högskolor som svarat på TT:s enkät har haft problem med att obehöriga tar sig in och stör på digitala föreläsningar, disputationer eller övningstimmar.

Så kallad zoombombning blev en plåga under coronavåren.

Vi har levt i en liten skyddad bubbla – ingen har brytt sig om våra föreläsningar tidigare. Men nu när det här kom i ropet så blev det problem, säger Peter Häggstrand, IKT-pedagog vid Linnéuniversitetet.

Flera lärosäten polisanmälde föreläsningssabotage under våren.

På Karlstads universitet visade en digital åhörare på en disputation plötslig en bild på ett hakkors och skrev n-ordet, berättar lektor Tobias Hübinette. Det är fortfarande oklart vem som låg bakom sabotaget, som chockerade publiken.

Då trodde jag att det var högerextrema, men nu är jag mer osäker. Det kan vara ett pojkstreck, men samtidigt kan man inte kalla det så när någon håller på med hakkors, då är det mer än bara pojkstreck.

Filmade övergrepp

I Lund saboterades en digital paneldiskussion arrangerad av studenter av att någon började visa filmklipp på övergrepp. Händelsen blev en ögonöppnare, anser universitetets IT-direktör John Westerlund.

Det var en våg som gick över alla utbildningsinstanser över hela världen. Vi behövde lära oss i den här akuta digitala omställningen. Vi gick på några minor, sedan lärde vi oss rätt fort, säger han till TT.

På Chalmers saboterades en disputation genom visning av stötande bilder – ett tilltag som även det polisanmäldes.

Opponenten var uppkopplad från sitt hemmauniversitet i Tyskland och de hade under en tid haft problem med diverse cyberrelaterade incidenter. Tyskarna trodde att det som skedde kan ha varit kopplat till det, men det är oklart, säger Anders Qvist, informationssäkerhetssamordnare på Chalmers.

Annons

Annons

Höjt garden

Sedan dess har Chalmers höjt garden. Vid disputationer finns numera alltid en dedikerad person som håller koll på chattens deltagare och som kan stänga ute den som stör.

Det har också förekommit att de som lyssnar på en föreläsning digitalt byter namn, berättar Anders Qvist.

Säg att du döper om dig till ett könsord, det är på den omogenhetsskalan. Det som vissa tycker är ett skämt kan andra ta väldigt illa vid sig av. Är det någon som stör upprepade gånger så blir de utelåsta.

Med stöttning från supportavdelningarna har föreläsarna lärt sig hur sabotörerna ska hållas ute, visar enkätsvaren till TT. I Zoom, som är det mest använda mötesverktyget, blir det dessutom obligatoriskt att använda antingen lösenord eller så kallad väntrumsfunktion från och med den 27 september.

Tappar kontakten

Men säkerheten har aldrig varit den största utmaningen med digital undervisning, anser lektor Kristofer Modig vid Lunds universitet, som själv inte upplevt sådana problem. Snarare är det distansen till studenterna.

Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en.

Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen. Bland universitetslärare brukar det talas om IT-stress.

Ja, de flesta har ju jobbat brutalt mycket. På den kursen jag hade i våras jobbade jag säkert 50 procent mer men fick ut 80 procent mindre av studenterna i interaktion. Det är ganska frustrerande.

Det skulle behövas helt andra verktyg för digital undervisning, anser Kristofer Modig, som till exempel gör det möjligt att dela in studenterna i smågrupper, som han som lärare kan gå runt mellan.

Jag skulle vilja kunna titta på vad de gör över deras axlar, höra vad de säger, bryta in och kliva ut på ett väldigt mycket mer flexibelt sätt än vad de digitala verktyg vi har i dag medger. Ska detta vara en ersättning på lång sikt så måste vi ha mycket bättre verktyg.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons