A-
A+

Utredning: Öka statliga styrningen av vården

Socialminister Lena Hallengren (S). Arkivbild.
Socialminister Lena Hallengren (S). Arkivbild.
SjukvårdTT

Den svenska hälso- och sjukvården kan i framtiden betraktas som riksintressen, vilket öppnar för en starkare statlig styrning. Målet är att jämna ut skillnader mellan regionerna.

Förslaget finns i en ny utredning, som nu överlämnats till socialminister Lena Hallengren (S).

Annons

Annons

Utredaren Sofia Wallström, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Arkivbild.
Utredaren Sofia Wallström, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Arkivbild.

Enligt utredningen har historiskt höga summor investerats i beslutade och pågående sjukhusbyggen i regionerna. Totalt handlar det om 100 miljarder kronor till akutsjukhusen mellan 2007 och 2020.

Samtidigt står sjukvården inför stora utmaningar, som att se till att det finns tillräckligt med utbildad personal i hela landet och att kunskap kan delas mellan regionerna.

När det gäller till exempel digital kommunikation är det ett mycket välkänt problem i Sverige att man inte kan följa patientens hälsodata i hela vårdkedjan mellan regioner och kommuner, säger utredaren Sofia Wallström.

Målet med det nya förslaget är att skapa en mer jämställd sjukvård i landet genom en tydligare nationell inriktning. Utredningen pekar ut fem områden där man föreslår att staten bör få ansvar att utforma strukturen. Det gäller bland annat beredskap och kompetensförsörjning.

Beakta riksintressen

Det skulle bland annat innebära att staten får ansvar att se till att verksamheten har tillräckligt kompetent personal, och att det ska finnas både plats och utrustning för att kunna genomföra verksamhetsförlagd utbildning.

Konsekvenser av lagstiftningen är att beslutsnivån inte ändras. Beslut tas fortfarande i kommuner och regioner. Men regioner och kommuner är skyldiga att beakta de riksintressen som staten har pekat ut, säger Sofia Wallström.
Om staten märker att man inte beaktar det kan man ogiltigförklara beslutet eller förelägga kommuner och regioner att ta lämpliga åtgärder.

Annons

Annons

Statligt ägande

Ett annat förslag är att skapa ett statligt fastighetsbolag som tar över ägandet av sjukhusen från regionerna. Även här är syftet att släta ut skillnaderna mellan regionerna. I nuläget är det väldigt skilda förutsättningar i fastighetsfrågan, säger Wallström.

Förslaget skulle innebära att finansiella risker inte belastar regioner, och regioner och kommuner kan fullt ut fokusera på vårdverksamheten och staten tar ansvar för att det finns ändamålsenliga lokaler, säger hon.

"Nödvändigt för framtiden"

En annan effekt av att hålla samman ägandet och besluten kring fastigheterna är att problemet med att följa patienternas hälsodata kan åtgärdas. Något som är viktigt både ur ett patientperspektiv och för att skapa goda förutsättningar för personalen, enligt Sofia Wallström.

Det är också nödvändigt för att kunna införa framtidens behandlingsmetoder. Inom cancerområdet till exempel är det redan ett faktum att nya revolutionerande behandlingsmetoder förutsätter en digital kommunikation över geografiska och administrativa gränser.

TT: Hur mycket kommer staten att styra sjukvården om det blir så här?

Förslaget om att äga fastigheter handlar om att staten tar ett ansvar för själva infrastrukturen. Även om infrastrukturen sätter väldigt mycket av ramarna för beredskapen i landet vid ett krisläge är det fortfarande så att regioner och kommuner har hela huvudmannaansvaret.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!