A-
A+

"Vaccin är inte som att shoppa golfklubbor"

En spruta laddas med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 vid SUS vaccinationscentral i Malmö. Arkivbild.
En spruta laddas med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 vid SUS vaccinationscentral i Malmö. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Ska den som är orolig för biverkningar få välja vilket covidvaccin som ska finnas i sprutan?

Det tycker inte Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid Karolinska institutet.

Annons

Annons

Annons

Annons

Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet.
Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet.
Du har ju alltid rätt att säga nej. Så i den meningen finns det en valfrihet att välja bort. Det bygger på vad man inom medicinetiken kallar för autonomi, att ingen får utöva tvång eller manipulation för att få en att genomgå medicinska insatser, så länge man är vuxen och beslutsförmögen, säger Niklas Juth.
Men autonomin innebär inte mer än just det. Och vårdinsatser och vaccin är inte som golfklubbor eller en frisörklippning som man kan shoppa efter behag, utan något som samhället fördelar efter behov, tillägger han.

Får hoppas på större utbud

TT: Men nu när det finns olika typer av vaccin – kunde det då inte vara rimligt att få välja vilket vaccin man ska få?

Jo, om det fanns obegränsat med vaccin. Men nu är behoven större än utbudet, så det är en prioriteringsfråga. Samhället erbjuder de vaccin som bedöms vara tillräckligt bra, där balansen mellan risk och nytta anses vara fördelaktig, säger Niklas Juth.

En grundförutsättning är att var och en får information om vaccinets egenskaper och eventuella biverkningar, påpekar han.

Om man då tycker att risken är för obehaglig så får man tacka nej och hoppas att det så småningom finns ett så stort utbud att man kan välja fritt. Men då ska man komma ihåg att det aldrig kommer att finnas ett vaccin som garanterat inte har några biverkningar, säger Niklas Juth.

Annons

Annons

Moralisk skyldighet

Hans egen uppfattning är att alla godkända vaccin mot covid-19 är så pass bra och säkra att den som erbjuds vaccinering bör tacka ja – och att det ur ett etiskt perspektiv till och med är närmast en moralisk plikt att göra det.

Å andra sidan tycker jag att det är viktigt att samhället inte tvingar oss att göra allt som vi har en moralisk skyldighet att göra. Vi måste ha rätt att handla fel, säger Niklas Juth.

Som exempel nämner han risken för bakslag, som märkts i länder där vissa vaccineringar har blivit obligatoriska, som ett antal vaccin för barn i exempelvis Tyskland och Frankrike. Där kan de som inte följer vaccinprogrammet få böter, eller bli av med rätten till förskola.

Sådant tvång riskerar att svärta ned vaccinets rykte, man undrar varför man ska tvingas ta något som beskrivs som bra. Länder med obligatorisk vaccination har också ofta betydligt lägre vaccinationsgrad än Sverige, säger Niklas Juth.

Ett i-landsproblem

När det gäller covid-19 anser han dock att frågan om svenskar som har synpunkter på vilket vaccin som finns i sprutan är futtig, i jämförelse med alla de som än så länge inte erbjuds något vaccin över huvud taget.

Enligt FN:s senaste sammanställning har ungefär var fjärde person i världens höginkomstländer fått minst en dos av de 700 miljoner doser som hittills har distribuerats globalt. I låginkomstländerna är motsvarande siffra knappt var femhundrade person.

Mot den bakgrunden tycker jag att frågan om vi ska få välja och vraka mellan vaccin i Sverige är ett i-landsproblem, i ordets rätta bemärkelse, säger Niklas Juth.
Vi i den rika delen av världen bör lägga betydligt mer resurser på att få ut vaccin globalt. Även den som struntar i global rättvisa har skäl att bry sig, eftersom det handlar om att förhindra att muterade virusvarianter kommer och biter oss i rumpan.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova på vårt medlemskap för endast 19 kr