A-
A+

Valrysare får svensken att resa sig ur soffan

För fyra år sedan deltog 87,2 procent av alla röstberättigade i riksdagsvalet, det högsta deltagandet sedan 1985. Arkivbild.
För fyra år sedan deltog 87,2 procent av alla röstberättigade i riksdagsvalet, det högsta deltagandet sedan 1985. Arkivbild.
PolitikTT

Mobilisering på båda sidor och ett på förhand ovisst valresultat. Med de kryddorna ser svenskarna som väljer soffan återigen ut att vara få när allt avgörs.

Men frågan är om det ens finns en typisk soffliggare.

Annons

Annons

Att opinionsläget länge varit jämnt talar för att deltagandet i årets riksdagsval blir högt när vallokalerna stänger under söndagskvällen. En hög valtemperatur får nämligen fler att utnyttja sin rösträtt.

Om det anses avgjort på förhand så sänker det valdeltagandet. Som det ser ut nu verkar det bli väldigt spännande, vilket borgar för ett högre deltagande, säger Sven Oskarsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

För fyra år sedan gick 87,2 procent av alla väljare och röstade, det högsta deltagandet sedan 1985. Med de siffrorna ligger Sverige ur ett globalt perspektiv – bortsett från diktaturer och några mikrostater – i den absoluta toppen.

Så frågan är om här finns några typiska soffliggare? Klart är att andelen som röstar skiljer sig åt, både sett till olika delar av befolkningen och var i landet man bor.

Lägre bland utlandsfödda

I Haparanda hade man 2018 lägst valdeltagande bland landets kommuner med 72,8 procent, följt av Södertälje, 77,5, och Botkyrka 78,2 procent.

Gemensamt för de tre kommunerna är en invånargrupp med många utlandsfödda.

Det är lägre valdeltagande bland utrikesfödda medborgare jämfört med svenskfödda. Även sett till andra faktorer som utbildning, så kvarstår den skillnaden, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Däremot ökar benägenheten att rösta ju längre tid personer har vistats i Sverige, säger hon.

Generellt sätt röstar färre män än kvinnor. Men starkare faktorer som spelar in är de socioekonomiska – är man lågutbildad eller har en praktisk utbildning, låginkomsttagare eller helt saknar inkomst, och bor i ett ensamhushåll tar man sig i färre fall till en vallokal.

Om man kombinerar de här kriterierna så får man fram en typ av person som mindre sannolikt kommer att rösta, säger Sven Oskarsson.
Men även om man gör det så ligger deltagandet på omkring 70 procent. Vi har ju ett väldigt högt valdeltagande i Sverige, så det är fortfarande mer troligt att de röstar än att de avstår, fortsätter han.

Annons

Annons

SD har gett högre deltagande

Om någon sida eller parti har någon fördel av ett högre deltagande är svårt att säga.

Att mobilisera soffan har historiskt sett varit Socialdemokraternas paradgren. Men det är även Sverigedemokraterna bra på numera, som har bidragit till det ökade valdeltagandet genom att mobilisera många icke-röstare. Samtidigt har det då skett motmobilisering, (av dem) som inte vill att SD får inflytande, säger Maria Solevid.

Med ett valdeltagande på runt 85 procent innebär det att mer än en miljon röstberättigade svenskar inte röstar i valet. Om alla ska räknas in som pålitliga soffliggare är desto mer osäkert.

Det betyder inte att det är samma 15 procent som inte röstar, det rör sig snarare om runt 5 procent, säger Sven Oskarsson:
Få människor är permanenta soffliggare.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.