Virusexperter: Här brast Sveriges strategi

Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Uppsala, tycker att Sveriges virusstrategi ibland fört med sig senfärdiga beslut. Arkivbild.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Uppsala, tycker att Sveriges virusstrategi ibland fört med sig senfärdiga beslut. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Obefintlig smittspårning, trög beslutsfattning och oklar ansvarsindelning. Epidemiologer och smittskyddsläkare ser flera orsaker till höstens ökade smittspridning.

Ibland är det bättre att fatta ett snabbt beslut än inget alls, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Uppsala.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening, är kritisk till regionala råd i stället för nationella. Arkivbild.
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening, är kritisk till regionala råd i stället för nationella. Arkivbild.
Folkhelseinstituttets smittskyddsdirektör Frode Forland säger att smittspårning varit instrumentalt för den norska strategin, något som inte fungerat likadant i Sverige. Arkivbild.
Folkhelseinstituttets smittskyddsdirektör Frode Forland säger att smittspårning varit instrumentalt för den norska strategin, något som inte fungerat likadant i Sverige. Arkivbild.
Tidigare statsepidemiologen Annika Linde ser gärna en allmän rekommendation kring munskydd. Arkivbild.
Tidigare statsepidemiologen Annika Linde ser gärna en allmän rekommendation kring munskydd. Arkivbild.

Alkoholförbud efter 22, nya besöksförbud på äldreboenden och skärpta lokala råd. Pandemihösten blev betydligt dystrare än vad Folkhälsomyndighetens (FHM) prognoser spådde. Vad gick fel? Fyra virusexperter analyserar hur vi hamnade här.

Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Uppsala:

I våras hoppades och trodde vi att det handlade om en ny sjukdom. Vi ville inte se att det var det vinterspridningsvirus som det faktiskt är – att det sprids när det blir kallt och vi börjar umgås mer inomhus, säger Mikael Köhler.

I flera veckor har hans region toppat löpsedlarna med svarta rubriker. Bakom kulisserna pågår ett febrilt arbete för att vända Uppsalatrenden och platta till den kurva som sedan mitten av oktober pekat uppåt.

Det vi gör annorlunda nu är att vi gör allt vi kan för att provta och smittspåra. Det fanns ett beslut från FHM att vi inte skulle smittspåra och vi följde de råd och rekommendationer som kom, vilket visade sig vara helt fel. Vi skulle ha försökt att hålla i smittspårningen, inte gett upp den så tidigt, säger Köhler.

Av och till under pandemin har han känt sig orolig över den nationella tajmingen och förmågan att fatta snabba beslut, exempelvis rörande råden kring skyddsutrustning. Som läkare är det en självklarhet – ska man rädda liv måste man ibland "bara släppa allt och springa", säger Köhler.

I Sverige bygger vi traditionellt våra beslut på fakta och förankring, men ibland är det bättre att fatta ett snabbt beslut än inget alls. Vi behöver inte alla fakta på bordet för att ta ett beslut, bara man är beredd att vara öppen och ödmjuk inför att omvärdera.

Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening:

Att vi ännu en gång fått in smitta på äldreboenden är en "nationell katastrof", anser Johan Styrud. Han vill inte kritisera Sveriges strategi under våren – "den gjordes med den kunskap vi hade då" – men däremot återöppningen av samhället under tidiga hösten.

Det gick inte ihop att öppna samhället samtidigt som smittalen ökade. Och vi ser vad som hände – vi är mitt i en andra våg, det blev inte bra.

Men återöppningen bör inte skyllas enbart på Folkhälsomyndigheten, enligt Styrud.

Det är en politisk diskussion. Vi är dödströtta på att inte kunna gå på teater eller fotboll. Det blev politiskt omöjligt att inte öppna upp samhället.

TT: Är de allmänna råd som vi har i dag tillräckliga?

Det är de väl, men jag är tveksam till regionala råd. Jag tycker att vi ska ha nationella råd, så att alla förstår allvaret i situationen och är mer på hugget. Sjukdomen grasserar och sprider sig från region till region, så varför inte ha nationella regler som drar åt allt ordentligt?

Frode Forland, smittskyddsdirektör vid norska Folkhelseinstituttet:

Från norskt perspektiv kom inte höstens ökade svenska smittspridning som någon stor överraskning. Frode Forland, ofta kallad Norges motsvarighet till Anders Tegnell, konstaterar att Sverige hade ett tuffare utgångsläge än Norge när hösten nalkades.

Jag tänker att det vi ser nu är en reflektion av det vi såg i våras. De länder som rammades hårt då har haft en spridning som legat dold under sommaren, och som nu blossar upp igen när vi umgås tätt inpå varandra inomhus. Jag tror att det är viktigt att man slår till snabbt när man ser en ökad smitta, säger han.

Under hösten har smittspridningen tagit ny fart även i Norge. Precis som i våras har den norska strategin varit att snabbt införa hårda åtgärder, slå ner utbrotten, bryta kurvan och arbeta "stenhårt" med smittspårning, uppger Forland.

För oss har smittspårningen varit jätteviktig. Det finns ett team i varje kommun, varje stadsdel, på varje sjukhus som mobiliseras vid behov, och som kan stödja varandra tvärs över kommungränserna. Alla som varit mindre än två meter från en smittad i mer än 15 minuter kontaktas av myndigheterna.

TT: Är smittspårningen något vi misslyckats med i Sverige?

Det är din tolkning. Jag säger bara vad som fungerat här.

Annika Linde, läkare, virolog och före detta statsepidemiolog:

Innan Anders Tegnell intog stolen som Sveriges statsepidemiolog tillhörde jobbet Annika Linde. Tvärsemot sin efterträdare tycker hon att Sveriges rekommendationer borde innefattat en större andel distansundervisning samt munskydd på platser med mycket trängsel.

Det ger inget absolut skydd, men allt talar för att munskydd minskar smittspridningen. Om många smittas så kommer en liten positiv effekt som minskar spridningen att minska hela insjuknandet. Det finns inget som stödjer hypotesen att något skulle försämras med munskydd – men däremot en hel del som stödjer att det skulle minska spridningen, säger hon.

Att dela ut pekpinnar gör ingen större skillnad i dagens läge, säger Linde. Men däremot får de problem och svårigheter som uppstått under pandemin inte glömmas bort till framtida beredskapsplaner.

Det finns oerhört mycket att lära av detta, men det blir nog väldigt rörigt att mitt under en rådande kris göra stora förändringar i exempelvis ansvarsfördelning. Men jag tror att hanteringen hade underlättats av ett tydligare nationellt ansvar. I dag är mycket ansvar fördelat på många olika ställen, regioner gör olika, och det kan vara försvårande. Men nu är det som det är.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons