Ylva Johansson i rampljuset under het EU-höst

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson får en tung roll i EU-arbetet under hösten då hennes nya migrationspakt ska presenteras. Arkivbild.
EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson får en tung roll i EU-arbetet under hösten då hennes nya migrationspakt ska presenteras. Arkivbild.
EUBryssel, TT:s korrespondent

Budgetkamp och brexit, klimatkris och oenighet om rättstatsprinciper och migration skapar gnissel mellan medlemsländerna i EU.

Ylva Johansson blir en av förgrundsfigurerna under en coronasplittrad höst.

Annons

Annons

Coronapandemin lär fortsatt prägla arbetet för EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – här i mitten, tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron till vänster och Europeiska rådets generalsekreterare Jeppe Tranholm Mikkelsen till höger. Arkivbild.
Coronapandemin lär fortsatt prägla arbetet för EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – här i mitten, tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron till vänster och Europeiska rådets generalsekreterare Jeppe Tranholm Mikkelsen till höger. Arkivbild.
Förhandlingarna om framtida handel och andra samarbeten efter brexit fortsätter mellan EU och Storbritannien, med premiärminister Boris Johnson i spetsen. Arkivbild.
Förhandlingarna om framtida handel och andra samarbeten efter brexit fortsätter mellan EU och Storbritannien, med premiärminister Boris Johnson i spetsen. Arkivbild.

Den svenska inrikes- och migrationskommissionären väntas snart lägga fram det förslag till ny "migrationspakt" för EU som hon har arbetat intensivt med sedan tillträdet den 1 december i fjol.

Försöken att skapa en gemensam migrationspolitik har blockerats av oenighet mellan EU-länderna i flera år. Målet är att nu hitta något som såväl Ungern som Sverige kan acceptera.

Min förhoppning är ju att kommissionen lägger fram en pakt som innebär att vi nu får mer kontroll på invandringen till Europa, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) till TT.
Jag är rätt övertygad om att kommissionen kommer att lägga sig närmare medlemsländerna den här gången, gå bort från en tvingande omfördelning av asylsökande som tidigare varit huvudspåret och mer gå på att vi ska få en tvingande solidaritet som kan se olika ut.

"En del skit"

Kollegan Fredrick Federley (C) tror att Ylva Johansson har goda chanser att lyckas med något som alla kan godkänna.

Ylva vet ju hur slipstenar ska dras. Hon är lojal med det som ska göras. Här är hon kommissionär på eget mandat och det ska levereras någonting som får en majoritet. Det ger väl vid handen att det kommer att finnas en del skit som Sverige kommer att tycka är väldigt obehagligt och som jag kommer att tycka är väldigt obehagligt, men som nog är en del för att man ska kunna få en bred kompromiss, säger Federley.

Migrationspakten väntas bland annat innehålla tungt fokus på hur man ska skicka tillbaka personer som fått avslag på sina asylansökningar, men också förslag om kvotflyktingar och arbetsmigration för att undvika strömmen av flyktingbåtar över Medelhavet.

Annons

Annons

Budgetstrid

Någon enighet om den nya migrationspolitiken lär det ändå inte bli förrän tidigast nästa år. Och dessförinnan har EU och medlemsländerna en rad andra tunga beslut att fatta.

Högsta prioritet är att definitivt godkänna det coronastöd och den nya långtidsbudget som statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor enades om i somras. Nu gäller det att även EU-parlamentet gör tummen upp, vilket inte är givet.

Jag känner en viss oro, för jag vet att spänningarna är väldigt stora, konstaterar svenska ledamoten Heléne Fritzon (S).

I parlamentet krävs tydligare ord om att rättsstatsprinciper måste följas för att få EU-bidrag och gärna också en tidtabell för när EU-länderna tänker införa nya EU-skatter – som många medlemsländer inte alls är intresserade av att införa.

Fritzon hoppas att parlamentet ändå ska ställa sig bakom uppgörelsen från i somras.

Vi tycker att man har hittat en acceptabel balans mellan lån och bidrag. Om EU ska visa att man är en stark aktör i en kris då måste man också ha förmåga att kompromissa och fatta de beslut som är nödvändiga, anser Fritzon.

Brexit och minimilön

Budgetförhandlingarna pågår redan för fullt, med hopp om att vara klara i oktober. Samma sak gäller för förhandlingarna med Storbritannien om framtid handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Även här är osäkerheten stor. Mycket tyder på att frågan måste föras upp till ett nytt toppmöte med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson innan något genombrott kan nås. Allt kan fortsatt sluta med en "hård brexit", med höga tullar och långa gränsköer från den 1 januari.

Samtidigt brottas EU med infekterade internationella relationer, inte minst med Turkiet, Belarus, Ryssland och Kina.

Allt sker dessutom under tiden som coronapandemin fortfarande pågår, med inreserestriktioner och nedstängningar runt om i medlemsländerna.

För svensk del finns också ett särskilt intresse för det förslag om minimilöner som EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmitt väntas lägga fram senare i höst. I Sverige och övriga Norden kämpar dock såväl de politiska partierna som facken och arbetsgivarna för att åtgärderna inte ska bli tvingande.

Där har vi ett jättearbete att göra. Vi vill inte på något sätt ha ett direktiv. Vi vill fortsatt få gehör för avtalsmodellen, säger Heléne Fritzon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons