Därför kallar jag mig inte feminist!

      LÄS MER: Utan min hörselskada hade jag knappast blivit politiker

Jämställdhet var självklart i 70-talets politiska kontext, Grupp 8 var högaktiva, men på universitetsnivå fanns inte mycket som andades ”feminism”. Jag ägde redan på den tiden en ansenlig bokhög med kvinnohistoria och kursen Kvinnor och politik, under ledning av Maud Eduards, kändes därför som gjuten.

På den tiden var jag också ute på gator och torg och skanderade – ”ensam kvinna är bara slav, tusen kvinnor kan ställa krav” – även om min moderatknapp väckte mer fientliga än nyfikna blickar i denna värld av Mahjongklädda knytnävs-aktivister.

Kursen Kvinnor och politik var intressant och jag följde så småningom upp temat med en tvåbetygsuppsats i statskunskap om politiska påtryckningsgrupper. Uppsatsen handlade framför allt om Kvinnohusgruppen i Stockholm, den som kom att bli Alla Kvinnors Hus. Ett ideellt drivet skyddat boende för misshandlade kvinnor och deras barn.

      LÄS MER: Pigan var inte alltid den förtryckta kvinna som vi fått lära oss

I andra änden av yrkeslivet har jag ånyo sökt mig till universitetet, från början utan att ha någon klar idé om vad jag ville läsa. Det blev därför ett roligt sökande på www.su.se och det var uppenbart att genusperspektivet tagit sig in på snart sagt alla områden.  Genusvetenskap, Genus i socialt arbete, Genusperspektiv på konst och visuell kultur, Maktteori för genusvetare, Genushistoria i teori och praktik, Rörliga bilder i genusperspektiv och så vidare.

Jag är inte naiv. Självfallet är skillnader mellan könen ett givet fält för studier och forskning. Skillnader, myter och orättvisor är på sina håll plågsamt tydliga, men upprätthålls samtidigt av såväl kvinnor som män!

      LÄS MER: Inte förrän år 2062 får kvinnor och män lika pensioner

I början av 2000-talet blev jag invald i styrelsen för Alla Kvinnors Hus, det skyddade boendet för misshandlade kvinnor. Vid flera tillfällen utspelades där en hård ideologisk debatt om huruvida våld var en manlig ”egenskap” – eller om även kvinnor kunde utsätta andra kvinnor för våld.

Förnuftet kom i det här fallet att segra, i den sorgliga meningen att det skyddade boendet beslöt att också ta emot misshandlade lesbiska kvinnor. För den hårda feministiska kärnan i personalen och styrelsen var detta ett nederlag och en omöjlighet. Våld var ju en manlig domän!

      LÄS MER: Varför skämt om vidriga saker man ska göra med kvinnor inte är roliga

Min tro är att skillnaderna inom könen är större än mellan könen. Vi människor är i första hand individer. Jag har därför heller aldrig kallat mig feminist; för vad slags feminist skulle jag då vara?

Det finns särartsfeminister, biologiska feminister, liberalfeminister, anarkofeminister, likhetsfeminister, ekofeminister, nationalistiska feminister, radikalfeminister, konservativa feminister och många fler. Ja, ni ser själva.

För er som undrar vad det blev för kurs på universitetet kan jag avslöja att det snart är dags för introduktionsföreläsning till ”Ungdomar, våld och diskriminering”. Ämnet kändes aktuellt redan när jag anmälde mig i höstas och är det än mer nu. Förmodligen går det också att lägga ett feministiskt perspektiv även på detta!

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet