Kranier användes för rasbiologi – återbördades

Biskop Åsa Nyström, som medverkade i ceremonin, säger att det här var en viktig dag för många.

“Att den genomförts av så många goda sammanflätade krafter ger förhoppningar om läkande processer där sår funnits. Framför allt är den viktig för de människor som bor i eller kommer från bygden”, säger hon i ett pressmeddelande.

Innan ceremonin sade Eva Kvist från Svenska tornedalingars riksförbund (STR-T) till SVT Norrbotten att återbegravningen också är ett erkännande av det som gått fel.

STR-T ligger bakom en begäran som lett fram till beslutet om återbördandet. Även Muonio sameby och Svenska kyrkan har varit inblandade i de långa förberedelserna.

1878 grävdes 23 kranier upp från Akamella ödekyrkogård utanför Muodoslompolo i Pajala. Det rörde sig om gravar från tornedalska, kvänska, lantalaisiska och samiska individer, vars kvarlevor sedan skulle användas för rasbiologisk forskning i Helsingfors.

Det här är första gången som kvarlevor från meänkielitalande befolkningen återlämnas.

Det är en stor dag att ta emot de här kranierna, att de får komma hem, sade Ritvaelsa Seppälä, stiftsadjunkt på Luleå stift, till SVT.