Utredare föreslår straff på obestämd tid

Men utredaren säger nej till flera andra punkter i Tidöavtalet om hårdare tag.

Utredaren, justitierådet Stefan Reimer, föreslår bland annat ett nytt, tidsobestämt så kallat säkerhetsstraff.

Detta innebär ett trendbrott för svensk kriminalpolitik under de senaste 40 åren, säger han.

Syftet med säkerhetsstraff är att skydda samhället från farliga återfallsförbrytare när livstidsstraff inte kan bli aktuellt.

Straffet ska riktas mot personer som begått allvarliga vålds- eller fridkränkningsbrott och som har en “påtaglig” risk att återfalla i samma allvarliga brottslighet. Det kan till exempel handla om serievåldtäktsmän, allvarliga fall av partnerskapsvåld eller grova mordbrännare.

45 per år

Reimer medger att det alltid är vanskligt att bedöma risk för återfall.

Men det handlar om en så liten grupp att man kan leva med en lite större osäkerhet i riskbedömningen, säger han.

Utredningen bedömer att omkring 45 personer per år kommer att dömas till säkerhetsstraff.

Reimer påpekar att många länder har liknande icke tidsbestämda straff, men att den föreslagna svenska modellen har en mer fast struktur. En maximitid för säkerhetsstraffet ska fastställas och innan den är nådd kan den dömde börja slussas ut i samhället.

Men Reimers påpekar att samhället under lång tid kommer att kunna ha kontroll över en person som dömts till säkerhetsstraff.

Tummen ned

Säkerhetsstraff är en punkt i regeringens Tidöavtal med Sverigedemokraterna.

Utredningen gör dock tummen ned för flera andra punkter i avtalet. Till exempel att kriminalisera rymning, att införa vistelseförbud som straff och att avskaffa villkorlig frigivning efter att två tredjedelar av straffet avtjänats.

Utredningen konstaterar att avskaffad villkorlig frigivning bara innebär ett tillfälligt visst ökat samhällsskydd så länge inlåsningen pågår. Villkorlig frigivning behövs, enligt Reimer, för att återanpassa en dömd till samhället.

Att avskaffa nuvarande modell skulle dessutom bli dyrt för kriminalvården, drygt sju miljarder kronor

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) ser det inte som ett bakslag att utredningen underkänner flera av Tidöpartiernas förslag om hårdare tag.

Strömmer pekar på att utredningen, även om den gör tummen ned för flera Tidöreformer, ändå tagit fram förslag på hur de skulle kunna genomföras i lag.

Det blir politiken som ska värdera detta och ta ställning till vägen framåt, säger justitieministern.