"Higgspartikeln blir hans stora eftermäle"

Peter Higgs genombrott kom redan 1964 när han förutsåg den partikel som senare fick namnet Higgspartikeln. Men – han fick vänta nästan 50 år för att få upprättelse.

Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet, satt med i Nobelkommittén 2013 när Higgs äntligen fick sitt pris, året efter att man vid Cerns gigantiska partikelaccelerator lyckades verifiera Higgs teorier.

Det här kan man säga var den avgörande pusselbiten i den så kallade standardmodellen som behövdes. Om det här fältet inte skulle finnas skulle elektroner och så vidare inte ha någon massa, säger Larsson om Higgspartikeln.

Att det tog så lång tid innan Higgs teorier kunde bevisas säger Larsson beror på att det tog tid innan man kunde få upp så höga energier att man kunde upptäcka partikeln.

Två forskargrupperingar – som arbetade oberoende av varandra – hade samma idéer om spontana symmetribrott: Belgaren François Englert och Amerikansk-belgiske Robert Brout samt Higgs som arbetade ensam.

Även Englert tilldelades Nobelpriset i fysik 2013 tillsammans med Higgs, men Brout hade redan avlidit.

Som forskare publicerade Higgs inte mycket, enligt Larsson – det var Higgspartikeln som gjorde honom känd och även den som blir hans stora eftermäle.

Jag tror inte att han byggde upp någon stor forskargrupp, det var nog inte hans stil över huvud taget. Han jobbade ganska mycket själv, har jag fått intrycket av.Sofie Fogde/TT