Ministern: Kulturen ny "basindustri" för Sverige

Den nya inställningen framkommer i regeringens nationella strategi för de kulturella och kreativa branscherna.

Kanske behövs det ett självbildsskifte för att kunna frigöra den potential som finns här, säger Parisa Liljestrand på en pressträff.

Hon framhåller att Sverige har cirka 130 000 företag inom kulturella och kreativa branscher – som tillsammans bidrar med mer än 3 procent till BNP.

“Kontroversiellt”

Ett exempel är den svenska dataspelsbranschen som växte med 40 procent under 2020 och därmed blev större än exporten av svenska lastbilar, enligt kulturministern.

Råvaran som utvinns är inte skog och inte malm, utan kulturskapande och kreativitet och slutprodukten är upplevelser.

Att detta också genererar pengar är inget man ska vara rädd att tala om, anser hon.

Jag är fullt medveten om att det kan anses vara kontroversiellt att ens nämna pengar, om det inte är skattepengar, och kultur i samma mening, eftersom kulturen naturligtvis har ett egenvärde.Men rädslan att förtingliga kulturen är att göra sektorn en björntjänst. Påtalar man inte sin större samhällsnytta kommer den inte heller att värderas.Trycker på företagande

Liljestrand säger att frågan engagerar hela regeringen och pekar bland annat på att kulturbranschen inkluderats i den nya utrikeshandelsstrategin.

Vi måste bli bättre på att våga prata om vad kulturellt och kreativt entreprenörskap är och behöver vara i framtiden, nämligen företagande.

Strategin grundar sig på utredaren Tobias Nielséns betänkande “Kreativa Sverige” från 2022. Skrivelsen om strategin lämnas nu till riksdagen, men är inget som riksdagen ska besluta om.

Anja Haglund/TT