Toppkrogens paradnummer är värt halva resan

Sol och värme nästan jämt, det är Gran Canaria. Det räcker långt för en underbar semester. Men god mat är en nästan lika viktig förutsättning.

Snart kommer en rejäl rapport från restaurangvärlden på södra ön. Men i dag riktar vi allt ljus mot nestorn i branschen och hans skapelse: snart 79-årige Jacques Truyol på finkrogen Anno Domini i San Agustin. Bäst av alla vi provat.

Deras paradrätt är densamma genom alla år:

En smördegsbakelse med två rejäla skivor halstrad anklever, äppelskivor, sås på 30-årig sherry och fräsch sallad med hemgjord dressing. Ett mästerverk.

Menyn på Anno Domini finns på massor av språk, chef Jacques behärskar dem alla, och beskrivningen av rätterna är nästan poetisk. Vi besökte krogen flera gånger för att testa mer än den självklara anklevern. Det här var både kul och gott: jätteräkor med avokadomousse, arrangerat som en krabba:

Jacques är noga med råvarorna. Vid ett tillfälle för flera år sen fanns det ingen fisk på menyn:

-Jag skickade tillbaka allt till leverantören. Kvalitén var inte på topp. Då står jag hellre utan.

Den inställningen skapar förtroende. Så självklart var den här sjötungan i vitvinssås utsökt:

Servitören Salvador brukar skratta vänligt när jag beställer pommes frites till mycket, även till den här sjötungan – men Anno Dominis hemlagade pommes är en njutning. Frites maison som de säger i Frankrike.

Annat man gillar på krogen är att drajan blandas, rörs och hälls upp vid bordet på en silverbricka som Salvador balanserar på en hand, och – förstås – att den blir precis så torr som man vill ha den.

Det enda negativa med den här restaurangen är att krögare Jacques hotar med att sälja och lämna. Han påstår att han börjar bli gammal (78).

Men det har han å andra sidan sagt i många år…