Många vittnar om att de lättare blir arga och irriterade med åldern. Att vara arg belastar kroppen och påverkar både hälsa och relationer. Men rätt strategier hjälper dig att hitta lugnet när din ilska tar över.


Mest läst i kategorin
En av de viktigaste förklaringarna till hur vi förhåller oss till ilska är vårt grundläggande temperament.
Enligt Johan Bjureberg, forskare vid Karolinska Institutet, bär vi alla med oss en medfödd känslighet, men familjen och miljön vi växer upp i påverkar starkt hur vi lär oss uttrycka känslor, skriver MåBra.
Familjen formar vårt humör
Växer man upp i en familj där känslor ofta visas öppet blir det naturligare att själv agera på det sättet. I mer lågmälda familjer kan vi istället lära oss att dämpa eller hålla tillbaka reaktioner.
Problemet uppstår om våra egna känslor inte stämmer överens med omgivningen och vi inte får strategier för att hantera dem. Då kan man tidigt utveckla svårigheter med att reglera sin ilska.
När ilska vänds inåt
Många får också tidigt höra att vissa känslor inte är önskvärda. Om man då försöker trycka undan sin frustration och ändå ”exploderar” kan det leda till stark självkritik, något som skapar en negativ spiral. Man blir arg på sig själv för att man reagerade, vilket ökar risken att det händer igen.
Svårigheter att hantera ilska kan dessutom ge långsiktiga hälsoeffekter. Forskning visar att undertryckt ilska kan kopplas till ångest, nedstämdhet, störd sömn och till och med förhöjd risk för blodtrycks- och hjärtproblem, skriver MåBra.
Vardagens vanliga ilsketriggers
Vad är det då som gör oss arga till vardags? Enligt Bjureberg triggas många av små, vardagliga situationer snarare än av stora livshändelser. Trafiksituationer är en välkänd faktor. Likaså irritationsmoment i hemmet, som när disken lämnas odiskad eller barnbarnet vägrar klä på sig ytterkläderna.
Dessutom är det vanligt att vi tolkar kommentarer eller beteenden från andra som personlig kritik, vilket kan förstärka våra reaktioner.
Är vi argare idag än förr?
Frågan många ställer sig är om vi är mer arga i dag än förr. Något entydigt svar finns inte, men troligen påverkar dagens höga tempo och konstanta informationsflöde våra känsloreaktioner.
Å andra sidan framhåller Johan Bjureberg att vi idag är mer medvetna om vad våra känslor gör med oss. “Det har blivit lite mer socialt accepterat att prata om svåra känslor än vad det var förr,” säger han i MåBra.
KBT kan hjälpa mot ilska
Vad som är “normal” ilska varierar mellan kulturer, men om ilskan blir svår att kontrollera och påverkar vardagen kan det vara aktuellt att söka hjälp,
Enligt forskning från Karolinska Institutet och Örebro universitet är kognitiv beteendeterapi (KBT) den metod som visat bäst resultat. I en studie med över 200 deltagare mellan 2019 och 2022 minskade både ilska och aggressivitet efter KBT-behandling, och effekten kvarstod flera månader senare.
Behandlingen fokuserar på att förstå vilka situationer som triggar känslor, lära sig tolka dem annorlunda och hitta nya sätt att agera. Det handlar inte om att ta bort känslan, utan om att bättre kunna hantera ilska i praktiken.
Strategier du kan prova själv
Förutom terapi finns enkla metoder man kan börja med hemma. Ett klassiskt råd är att ge sig tid mellan reaktion och handling – räkna till tio, ta en kort paus eller lämna rummet. Det skapar utrymme för reflektion istället för ett impulsivt utbrott.
Ett annat tips är att uppmärksamma situationer där ilska egentligen maskerar en annan känsla, som oro eller sorg. Om vi lyckas sätta ord på den riktiga känslan kan det bli lättare att hitta en mer konstruktiv lösning.
Läs mer på News55: Vill du bli snällare? Vänlighet går att träna upp
Se även: Den hemliga regeln alla glömmer på flyget. Dagens PS

Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.

Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.