Blodiglar används fortfarande inom sjukvården och är behjälplig främst inom plastikkirurgi. På 1800-talet var den så populär att den utrotades på vissa platser.
Cecilia Bolter
Uppdaterad: 22 juli 2024Publicerad: 27 juli 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Blodiglar var populära små varelser under speciellt 1800-talet som användes för att bota barn mot “strypsjuka” eller krupp, yttre skador såsom sår eller vrickning.
Man kunde köpa dem på apoteken och behövde således inte plocka själv. I dag är blodigeln inte längre en hotad art i Sverige och den ingår i EU:s habitatsdirektiv.
Nuförtiden kommer blodigelns läkande funktion till användning endast 10 – 15 ggr per år i Sverige.
Familjen Tykesson enda leverantören av blodiglar
De som har mest kännedom om medicinska blodiglar är familjen Tykesson som fött upp de små djuren i snart 40 år och vet hur man ska hantera dem.
I dag levererar Tykessons iglar till sjukvård över hala norden för att deras blodsugande egenskaper ska användas i läkande syften inom främst plastikkirurgi.
Blodiglar var mycket populära under 1800-talet. I dag används de främst inom plastikkirurgi.
(Foto: GlebK/Wiko Commons)
ANNONS
Senaste nytt
Vägen till leveransdugliga iglar
ANNONS
De två första åren var det svårt att få de infångade tyska blodiglarna att trivas och föröka sig i sitt nya habitat. Att lösa det problemet blev en bragd i sig.
Slutligen hittade familjen en lösning: En bädd av våt halm på en yta som är tillräckligt stor för att iglarna i viss utsträckning ska kunna förflytta sig. Temperaturen hålls modererad; varken för varm eller för kall.
Blodiglarna livnär sig på veterinärkontrollerat oxblod från det närliggande slakteriet och det är fortfarande lite sisådär med fortplantningen om man jämför med iglar som lever i frihet.
Vad är en blodigel?
Blodigeln har en bakre och främre sugskål. När den ska suga blod håller den sig på plats med den bakre sugskålen samtidigt som den letar efter lämpliga ställen med den främre.
Den har tre käkar i svalget med mikroskopiska tänder, sammanlagt 300 stycken, som den använder för att skära sig genom huden när den ska till att suga blod.
Blodigeln har elva blindsäckar i tarmen där blodet kan lagras utan att koagulera. Blir den hungrig kan den tömma en av säckarna. Den har i stort sett inga enzymer för matsmältning.
ANNONS
Så fungerar dess läkande funktioner
I blodigelns tarm finns bakterien Aeromonas hydrophilia och det är på grund av denna som patienter får antibiotikaprofylax i samband med behandlingar.
När blodigeln suger i sig blod utsöndrar den ämnet antikoagulantia hirudin som gör att blodet inte koagulerar och såret fortsätter att blöda i tio till femton timmar. Det är viktigt att inte ta bort blodigeln innan den släpper taget, annars kan viss infektionsrisk uppstå.
Genom den icke koagulerande effekten hjälper blodigeln till att återskapa venösa återflöden i skadade kroppsdelar. Vävnader kan således åter bygga upp sin blodcirkulation inom några dagar.
Avlivas efter behandlingen
Blodiglar måste vara hungriga när de ska användas, annars fyller de inte sin funktion. När en blodigel sugit i sig blod kan den vara mätt i upp till ett år.
De som odlas får därför ytterst sparsamt med föda eftersom de ska användas i ett enda syfte; att suga blod, och då måste den vara hungrig.
ANNONS
När en behandling avslutats, läggs blodigeln i en alkoholhaltig vätska tills den dör. Detta för att undvika blodsmitta mellan patienter.
I vilt tillstånd kan blodigeln annars bli omkring 15 år gammal.
Läs också:
Miljoninvestering mot cancer i blodet
Mer egenvård kan spara miljarder för sjukvården
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS