Forskare har upptäckt att minnesliknande processer inte bara finns i neuroner, alltså hjärnceller, utan även kan förekomma i andra typer av celler.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 02 jan. 2025Publicerad: 02 jan. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en ny studie visar forskare att två typer av celler, som inte är neuroner, eller nervceller, uppvisade minnessvar som traditionellt förknippas med neuroner, när de exponerades för specifika mönster av kemisk stimuli, det skriver PsyPost.
Det här fyndet tyder på att minnesmekanismer kan ha sitt ursprung i grundläggande cellulära processer och utmanar den traditionella uppfattningen att minne är en egenskap som är unik för hjärnan och dess neuroner.
Inlärning och minnesbildning
Tidigare forskning har identifierat minnesliknande processer i förenklade nervsystem och i den nya studien ville forskarna avgöra om celler som inte är neuroner kan uppvisa liknande minnesdrag.
Studien fokuserade på “massed-spaced effect”, ett fenomen som är väldokumenterat inom neurovetenskap och beteendepsykologi.
Fenomenet visar att information bevaras mer effektivt när inlärningen fördelas över tid snarare än komprimeras till ett enda intensivt tillfälle.
Den här principen, som ursprungligen identifierades i neuroner, har observerats i flera arter och anses vara en väsentlig del i minnesbildningen.
ANNONS
Senaste nytt
Smarta njurceller
ANNONS
På grund av att vissa signalvägar finns i alla celltyper antog forskarna att en liknande dynamik också kan gälla för celler som inte är neuroner.
“Det är ingen nyhet att icke-hjärnceller kan behålla information. Vad som är förvånande är att icke-hjärnceller kan behålla information om förvånansvärt specifika tidsmönster, ned till minuter, i dagar efter att du har slutat göra något med dem. Jag tror inte att någon av oss förväntade sig att njurceller skulle vara så smarta”, säger Nikolay V. Kukushkin till PsyPost.
Han är docent i livsvetenskap och forskare vid Center for Neural Science vid New York University i USA och den som ledde studien.
Den molekylära grunden
Forskarna undersökte även den molekylära grunden för de minnesliknande processerna och fann att effekterna var förknippade med aktiveringen av två molekyler som är viktiga för minnesbildning i neuroner, CREB och extracellulärt signalreglerat kinase, ERK.
Uppdelad stimulering ledde till starkare och mer ihållande aktivering av de här molekylerna jämfört med massstimulering.
Genom att hämma aktiviteten hos CREB eller ERK kunde forskarna blockera de minnesliknande svaren, vilket bekräftade deras avgörande roll i minnesbildningen.
“För cellerna i vår kropp är allt vi gör regelbundet, att äta, träna, ta medicin, ett tidsmönster av kemikalier. Dessa tidsmönster kan förändra vilken cell som helst på bokstavligen samma sätt som att lära sig i skolan förändrar hjärnceller, och precis som med hjärnceller förstår vi ännu inte helt vilka tidsmönster som gör vad. Men i framtiden kanske vi kan använda denna cellulära inlärning, till exempel för att träna en muskelcell att producera ett friskt hormon, eller träna en cancercell att sluta dela sig”, säger Nikolay V. Kukushkin till PsyPost.
ANNONS
Minskad empati syns i hjärnan
Personer som drabbas av frontallobsdemens förlorar ofta sin förmåga att känna empati vilket kan bli svårt för deras anhöriga.
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
