News55

Expert: För få tar läkemedel mot rökning – "Många extra levnadsår"

Rökning
Lungläkaren vill se mer läkemedel mot rökning inom vården. (Foto: Isabell Höjman/TT, genrebild via Pexels)
Paulina Monzón
Paulina Monzón
Uppdaterad: 15 maj 2025Publicerad: 15 maj 2025

Efter flera års brist finns nu åter fungerande läkemedel mot rökning tillgängliga i Sverige. Men enligt lungläkaren Matz Larsson används de fortfarande i för liten utsträckning – trots att de kan ge patienter många extra levnadsår och markant förbättrad livskvalitet.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Receptbelagda läkemedel mot rökning har länge varit svåra att få tag på i Sverige, något Läkemedelsvärlden har rapporterat om. Men nu finns det återigen effektiva preparat tillgängliga och det är hög tid att börja använda dem, menar Matz Larsson, lungläkare och expert på tobaksavvänjning i Örebro.

Två läkemedel har nyligen godkänts i Sverige: Varenicline Teva, som tidigare såldes som Champix och som innehåller substansen vareniklin, samt Asmoken, som innehåller substansen cytisiniklin. Det senare har använts i Östeuropa i decennier men är relativt nytt på den svenska marknaden.

Båda fungerar genom att blockera nikotinets effekt på hjärnan, vilket både dämpar abstinens och minskar belöningen av att röka. De har i studier visat sig vara likvärdiga i effekt, men cytisiniklin ger i regel färre biverkningar, även om det finns mer långtidsdata på vareniklin.

MISSA INTE: Vårt behov av sömn hänger ihop med vår kultur

Vården sviker rökarna

Trots att endast drygt fem procent av svenskarna röker dagligen i dag – en låg siffra internationellt sett – handlar det fortfarande om en halv miljon människor. Vinsten med att sluta röka är betydande.

“Ja, är man 30 år och slutar röka så finns det forskning som talar för att man vinner tio levnadsår. Är man över 50 år så handlar det om sex vunna levnadsår ungefär. Vinsten minskar förstås med tanke på att döden kommer närmare och cigarettkonsumtionen har pågått en längre tid”, säger Matz Larsson till Läkemedelsvärlden.

Ändå är insatserna från vården bristfälliga. Enligt den senaste årsrapporten från Luftvägsregistret erbjöds färre än hälften av rökande KOL-patienter någon form av medicinsk hjälp för att sluta. För astmapatienter i specialistvården låg siffran på bara elva procent. Inom primärvården var andelen något högre – omkring 30 procent. Något som Matz Larsson anser är mycket anmärkningsvärt.

ANNONS
 Matz Larsson, överläkare på Hjärt-lungfysiologikliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. (Foto: Örebro Universitet)
ANNONS

Höjda priser för läkemedel mot rökning

Han beskriver den kombinerade effekten av läkemedelsbrist och covid-19-pandemin som ett dråpslag för rökavvänjningsvården. Många patienter försvann helt från mottagningarna, delvis på grund av att de hört att läkemedlen inte fanns att få tag på.

Även prissättningen är ett problem. Cytisiniklin, som är billig att producera och inte längre patentskyddat, har gått från att kosta omkring 300–400 kronor per 100 tabletter till över 1 000 kronor.

“Varför ska man ta ut onödigt höga priser? Detta drabbar fattiga personer. Det är ju de fattiga som röker i Sverige”, säger Matz Larsson.

Tre alternativ som bör användas mer

Förutom vareniklin och cytisiniklin finns även bupropion (Zyban) som ett alternativ. Det fungerar via en annan verkningsmekanism och kan användas ensamt eller i kombination med något av de andra läkemedlen. Kombinationen av vareniklin och bupropion har i vissa fall visat sig ge extra god effekt.

Matz Larsson vill se en betydligt större användning av alla tre läkemedel, särskilt eftersom många patienter som uttryckligen ber om hjälp fortfarande får nej.

ANNONS

“Det är inte en moralfråga att sluta röka, läkemedlen hjälper, använd dem”, säger han.

Läs mer om hälsa:

Livsmedelsverket varning – för sushi och smörgåstårta: “Matförgiftning”

Läkare slår larm: Systemet tappar livsviktiga ord

Studie: Dina ögon avslöjar om du har adhd

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS