”Hög tid att agera” – stark kritik mot ultraprocessad mat

Vad är egentligen ultraprocessad mat?

Diskussionen om ultraprocessade livsmedel väcker ofta förvirring. Inte minst i Sverige, där begreppet bemötts med skepsis. Exemplet som ofta lyfts fram är ett grovt bröd med tillsatt fullkorn – debatten är kring det verkligen är ohälsosamt bara för att det klassas som ultraprocessat.

Mark Lawrence viftar bort invändningen. Han menar att man måste se till helheten. Det handlar inte om enstaka livsmedel utan om det samlade kostmönstret – om vad som dominerar på tallriken och hur det produceras. 

Det är en fråga om råvarans ursprung, processens komplexitet och vilka ämnen som tillsatts för att skapa en särskild smak, form eller hållbarhet.

Det är inte ultraprocessat bara för att något är fryst eller konserverat. Men när livsmedel byggs upp av komponenter som du aldrig skulle använda i ett vanligt kök, då måste vi reagera, menar Mark Lawrence. 

MISSA INTE: Slappa regler: Spermadonator spred ärftlig cancer till 67 barn

Ett växande globalt problem

Personer som har en kost med mycket ultraprocessade livsmedel tenderar att äta betydligt mer än de som undviker sådan mat – ofta utan att känna sig mätta. 

Flera forskningsresultat visar samtidigt tydliga kopplingar till sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlproblem och vissa former av cancer.

Men trots de tydliga riskerna är det fortfarande få regeringar som agerat. 

Mark Lawrence ser i stället ett hopp från länder som Brasilien, Indien och Indonesien – där WHO nyligen inlett ett arbete med att ta fram en global strategi mot dessa produkter.

Sverige halkar efter?

I Sverige togs ett förslag om att rekommendera minskat intag av ultraprocessad mat bort i sista stund från de Nordiska näringsrekommendationerna. Något som flera forskare har kritiserat. 

Mark Lawrence tycker det är olyckligt, men inte oväntat. Han menar att Sverige tidigare legat långt fram i frågor om kost och folkhälsa, men att det nu är andra delar av världen som driver utvecklingen.

Han pekar på att kostråden fortfarande bygger på ett reduktionistiskt synsätt, där man fokuserar på näringsämnen i stället för matens sammanhang. 

Det är ett föråldrat tankesätt, menar han, som inte fungerar i dagens livsmedelslandskap.

Ett uppvaknande krävs kring ultraprocessad mat

Enligt Mark Lawrence behövs ett paradigmskifte. Vi behöver förstå mat som mer än bara kalorier och vitaminer. Det handlar om måltidens helhet, om hur den tillagas, varifrån råvarorna kommer – och hur maten påverkar både kropp och planet.

“Industrin inser betydelsen, men det är en främmande värld för de flesta som arbetar med nutrition. I USA:s delegation är det fler företrädare från företag som Kellog’s än från regeringen”, konstaterar Mark Lawrence till SvD. 

För många kan den här diskussionen kännas teoretisk. Men den får mycket konkreta följder. Att tänka över vad man själv lägger i kundvagnen eller vad som köps hem som färdigmat till helgen, är en del av en större helhet. 

För vissa blir det kanske också en påminnelse om hur matvanorna har förändrats genom åren – från kokt potatis och långkok till plastförpackningar och smakförstärkare.

Läs mer om ekonomi:

I skuggan av lyxhotellen – protesterna växer på Kanarieöarna

Miljözoner och dieselpriser – undvik sommarens bilsemesterfällor

Så gör du för att boka resan billigare – utan att flytta dig ur soffan